Dålig strokevård kostar 100 liv varje år

"Personal ska följa patienten genom hela vårdkedjan"
1:23 min

Närmare 100 patienter dör eller får allvarliga funktionshinder varje år på grund av att strokevården inte är fullt utbyggd. Sämst är vården på några av de största sjukhusen.

Sverige har kanske världens bästa stroke-vård, men de regionala skillnaderna är stora.

Allra bäst är stroke-vården på Lycksele Lasarett. Små sjukhus, som det i Lycksele, har en fördel, säger sjuksköterskan Susanne Lundmark som är stroke-koordinator där.

– Närheten mellan klinikerna gör att vi har en väldigt liten tidsfördröjning mellan instanserna. Man kommer till akuten, får göra en skiktröntgen av hjärnan och sen kommer man direkt till strokenheten. Akernativt att man går direkt till intensiven där man får trombolys.

– Det viktigaste konceptet är väl den obrutna vårdkedjan. Att man är samma personal som följer patienten genom hela vårdkedjan.

De stora sjukhusen har det svårare, förklarar neurologiprofessor Bo Norrving:

– De stora sjukhusen har väldigt stora patientvolymer. Och det kräver en effektiv organisation. 

Snabb och effektiv hjälp till strokepatienter är en förutsättning för att rädda deras liv och begränsa skadorna.

Och det har skett förbättringar. På 90-talet togs 50 procent av strokepatienterna emot på speciella strokeavdelningar, i dag är man uppe i 85-procent.

Men fortfarande får en tredjedel av patienterna ingen bra uppföljning efter slaganfallet:

– Man ska få rehabilitering och stöd. Det finns depression och förflyttningssvårigheter och det är saker som man kan lösa med effektiv uppföljning.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".