Smågrisar i ett bås. Foto: Scanpix.
Grisuppfödning

Många griskultingar dör under sina första veckor

Suggorna har avlats för att få större kullar
2:16 min

Nästan var fjärde svensk gris dör under de första veckorna. Det visar beräkningar som Ekot har gjort. En del föds döda, andra svälter ihjäl och en del blir sjuka och måste avlivas. Under de senaste åren har grisdödligheten ökat i princip varje år. 

 – Suggan klämmer ihjäl en del grisar och hon kan ju bli aggressiv i samband med grisningen och biter ihjäl en del grisar, säger Magnus Karlsson som är grisuppfödare utanför Aneby i Småland.

Ekot har tagit del av grisbranschens egna siffror där det redovisas vad som händer med kultingarna från nästan hälften av landets suggor. Trenden är tydlig, dödligheten ökar. En del föds döda och andra svälter eller kläms ihjäl och en del som den här grisar blir sjuka och måste avlivas.

– Den här grisen har fel på bakbenen och den måste vi avliva, säger Magnus Karlsson

Under de senaste tio åren har andelen smågrisar som dör ökat i princip varje år. År 2000 var det 19 procent, förra året var det 23,5 procent. Lotta Rydhmer är professor i husdjursförädling på Sveriges Lantbruksuniversitet.

– Den är för hög , vi ska inte ha en så hög smågrisdödlighet. Det är inte rimligt av etiska skäl, det är ett resursslöseri och kopplat till ett djurlidande hos smågrisar som dör och det är oekonomiskt, säger hon.

Den främsta förklaringen till att grisdödligheten nu är högre än den varit tidigare tros beror på att suggorna avlats för att få större kullar. Men här menar Lotta Rydhmer att branschen tillsammans med forskarna måste gör mer för att minska dödligheten.

– Det viktiga är att det föds lagom många så de har goda chanser att överleva och att grisarna får en så bra miljö som möjligt, säger Lotta Rydhmer.

Den svenska grisproduktionen är mycket pressad, inte minst ekonomiskt. Det är en förklaring till de senaste årens utveckling där man avlat för att få fram större kullar.

Grisbonden Magnus Karlsson säger att skulle lönsamheten varit bättre hade de kunnat ha mer personal som övervakar när nya kullar föds fram och därmed minskat dödligheten.

 – Vore lönsamheten bättre kanske motivationen för mer personal vara en sak för att minska dödligheten, säger Magnus Karlsson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".