Foto: Henrik Montgomery/Scanpix

Kritik mot för få DNA-spår i polisarbetet

"Kan använda DNA betydligt mer"
2:23 min

Polisens satsning på att lösa fler inbrott med hjälp av DNA har blivit ett misslyckande. Trots att man sedan sex år tillbaka har rätt att registrera inbrottstjuvars DNA, klarar man upp färre inbrott i dag. Ofta struntar polisen i att söka DNA-spår i bostäder vid inbrottsutredningar, visar Kalibers granskning.

Sara Hosseini i norra Stockholm hade inbrott i sin bostad förra vintern. Hon vädjade förgäves till polisen att göra en ordentlig brottsplatsundersökning.

- De ville inte ens försöka när jag bad dem, de hade ju rört vid allt i mitt hus. Det är jättetråkigt att de inte tar det här på allvar, säger hon.

Den nya DNA-lagen klubbades igenom av riksdagen 2005. Politikerna hade lyssnat på polisen, som utlovade att de skulle kunna ta fast många fler inbrottstjuvar.

Men polisen löser färre inbrott i dag än innan lagen kom. Knappt fyra av hundra inbrott leder till att polisen hittar en misstänkt gärningsman.

En viktig förklaring är att polisen sällan säkrar spår på brottsplatserna, anser Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet.

- Jag tror att man gör det på ställen där det är uppenbart att sådana spår finns. Att man inte gör det i situationer där det är mindre säkert att spåret kommer leda någonstans. Det skulle finnas en kapacitet att utöka uppklarningen genom att ta fler prover, säger Jerzy Sarnecki.

Vi valde en vecka under 2010 och gick igenom samtliga anmälningar om bostadsinbrott som inkom till Sveriges största polismyndighet, Stockholm. I bara tre fall av 92 hade polisen säkrat DNA-spår från brottsplatsen.

Problemet finns i hela landet, bekräftar Liselott Sundberg på statens kriminaltekniska laboratorium.

Där hade man förväntat sig att få in många fler fimpar, hårstrån eller blodspår från krossade fönsterrutor i och med den nya lagen.

– Jag tycker det är väldigt synd. Vi har ett bra flöde och jag tycker att DNA är ett utmärkt verktyg. Svensk polis borde nyttja oss så mycket det bara går, säger Liselotte Sundberg, biträdande laboratoriechef.

Vi tar med oss siffrorna från vår kartläggning till Rikspolisstyrelsen.

– Det är lågt. Jag vet att man kan använda DNA och topsningarna betydligt mer, säger Ulrika Herbst, avdelningschef Rikspolisstyrelsen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".