Finanspolitiska rådets ordförande Lars Calmfors. Foto: Therese Sedman, Jonas Ekströmer/Scanpix

"Regeringens politik hotar överskottsmål"

"Utgiftstaket bör sänkas 20-30 miljarder"
1:50 min

Regeringens politik hotar målet om överskott i statsfinanserna, enligt Finanspolitiska rådet. Man kan inte både sänka skatterna och höja utgifterna, menar rådet.

– Vi är rädda för att man både kommer att genomföra stora skattesänkningar och stora utgiftshöjningar. Och det ser vi som en risk, säger Lars Calmfors, ordförande i Finanspolitiska rådet - den grupp av ekonomer som ska granska regeringens ekonomiska politik.

Rådet varnar för att bränna på nu när konjunkturen vänder. Man har inte råd att både sänka skatter och höja utgifter, menar han. Därför måste regeringen sänka det så kallade utgiftstaket, det vill säga minska summan man kan spendera i statsfinanserna, om man ska kunna genomföra de skattesänkningar man har aviserat.

– Jag vill inte ge någon exakt siffra, men vi talar om kanske 20-30 miljarder som man borde ta ner utgiftstaket om man genomför stora skattesänkningar, säger Lars Calmfors.

Finansminister Anders Borg (M) menar att det är många som efterfrågar både skattesänkningar och utgiftshöjningar. Han lovar att vara försiktig när han tar på sig spenderarbyxorna, men till skillnad från Finanspolitiska rådet tycker han inte att det ena utesluter det andra, och att sänka utgiftstaket är inte aktuellt.

– Jag tror inte man ska sänka utgiftstaken utan de är väl avvägda som de är. Vår bedömning är att de har fungerat väl och kommer att fungera väl, säger Anders Borg.

Från oppositionen välkomnar man rapporten från Finanspolitiska rådet. Socialdemokraternas ekonomiskpolitiske talesman Tommy Waidelich menar att den ger stöd till deras linje att inte genomföra flera skattesänkningar.

Finanspolitiska rådet ställer sig också kritisk till flera av de skattesänkningar som regeringen har genomfört, bland annat slopandet av fastighetsskatten. Faktum är att man vill se en helt ny skattereform. Lars Calmfors menar att man har ändrat så pass mycket sedan den förra reformen 1990 att den har blivit otydlig.

– Man plottrar för mycket med systemet. Jag tror att det finns anledning att sätta sig ned och försöka tänka igenom hur ett enhetligt system ska se ut, säger Lars Calmfors.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".