FN:s domstol efter folkmordet i Ruanda 1994, dömde i dag den dåvarande arméchefen Augustin Bizimungu till 30 års fängelse för folkmord. Arkivbild från 1994. Foto: Vincent Amalvy/Scanpix.

30 år för folkmordet i Rwanda

30 års fängelse för folkmord. Det blev domen för Rwandas före detta arméchef. Den Internationella krigsförbrytartribunalen i Arusha, Tanzania fann Augustin Bizimungu skyldig till folkmord och brott mot mänskligheten.

Mer än 800 000 människor mördades på det mest bestialiska sätt under tre månader från april 1994 i Rwanda.

Folkmordet på framförallt tutsier, men också oppositionella hutuer, pågick utan ingripande från FN eller andra länder. 

Tribunalen i Arusha dömde också en före detta chef för den paramilitära polisen Augustin Ndindiliyimana för folkmord. Men han släpptes fri eftersom han redan hade suttit elva år i häkte i väntan på dom.

Enligt domstolen hade arméchefen Bizimungu full kontroll över sina män, medan Ndindiliyimanas kontroll var begränsad sedan massakrerna började 6:e april 1994. Han var emot dödandet, enligt Arushatribunalen.

Dessutom dömdes två högre officerare för sin del i massmördandet. Major Francois-Xavier Nzuwonemeye fick 20 års fängelse för mord som krigsbrott och brott mot mänskligheten. Hans underlydande en före detta armékapten, Innocent Sagahutu, dömdes också till 20 års fängelse.

Bizimungu och Ndindiliyimana är två av de mest framträdande personer från Rwandamassakrerna, som har dömts av den internationella krigsförbrytartribunalen, ICTR, i samband med folkmord.

Ndindiliyimana greps i januari 2000 i Belgien och Nzuwonemeye i februari samma år i Frankrike. Sagahutu greps i Danmark och Bizimungu  2002 i Angola.

Rättsprocessen ajournerades i juni 2009 när åklagarna hade krävt livstids fängelse för alla fyra och samtidigt krävde deras försvar att de helt friades.

Det utdragna fallet följer på den process då överste Theoneste Bagosora, dömdes till livstid i december 2008. Han ses som hjärnan bakom folkmordet och dömdes tillsammans med två andra höga militärer.

Bagosora har överklagat domen, men fallet är ännu inte avgjort.

ICTR, skapades i slutet av 1994 för att skipa rättvisa efter folkmordet i Rwanda. Att döma dem som bar skulden för att 800 000 liv gick till spillo under bara 100 dagar våren 1994.

Tribunalen dömer dem som bär huvudansvaret för att folkmordet kunde ske. Andra som uppfattas bära mindre ansvar för mördandet har ställts inför rätta i Rwanda dels i vanliga domstolar och dels i speciella gräsrotstribunaler, som kallas för gacaca.

I dessa traditionella domstolar har de anklagade inga försvarsadvokater och det är lokalbefolkningen som agerar jury och domare.

Kritik om risk för rättslöshet har riktats mot dessa barfotadomstolar från människorrättsgrupper. Men de har ändå lyckats döma över en miljon människor för deras inblandning i folkmordet, något det vanliga rättsväsendet inte hade klarat av.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".