Ifrah Kirih, som bor i Jönköping, blev könsstympad som flicka i Somalia. Foto: Mikael Fritzon/Scanpix.

Få könsstympade flickor upptäcks

Under de snart 30 år som det har varit förbjudet med kvinnlig könsstympning i Sverige har bara nio fall upptäckts, enligt en rapport från Uppsala universitet. Ingreppet sker i tysthet och risken anses öka inför sommarlovet. Och det finns fall som aldrig blir kända, menar Elis Envall, utredare på Socialstyrelsen.

I Sverige lever minst 20 000 flickor under 18 år som kommer från länder, främst Somalia och Eritrea, där könsstympning är en vanlig praktik.

Men sedan ingreppet kriminaliserades 1982 har bara 46 misstänkta fall anmälts, enligt en ny rapport från Uppsala universitet. Nio fall har konstaterats och två personer, en mamma och en pappa, har dömts i domstol.

– Jag är övertygad om att det finns fall som aldrig blir kända, säger Elis Envall, utredare på Socialstyrelsen.

Kvinnlig könsstympning innebär att man skär bort, skadar eller syr ihop delar av kvinnans yttre könsorgan, vilket kan leda till men för livet. Men för sjukvården är det i stort sett omöjligt att upptäcka om ingreppet har utförts.

– Undersökningar görs varken vid femårskontrollen eller i skolhälsovården. Kunskapen om hur flickor ser ut genitalt är mycket begränsad, säger Margareta Blennow, barnhälsovårdsöverläkare vid Sachsska barnsjukhuset i Stockholm.

I princip måste flickan själv berätta att det har skett, enligt experter TT har talat med.

– Men många är oerhört lojala mot sina föräldrar och medvetna om att de riskerar straff om det blir känt, säger Siv Andersson, planeringsledare som jobbar mot kvinnlig könsstympning i Göteborgs stad.

Och även om könsstympning konstateras är det inte säkert att det går att avgöra när det skett eller vem som har utfört det, vilket gör det svårt att ställa någon till svars.

Ifrah Kirih var nio år när hon könsstympades i Hargeisa i den somaliska utbrytarstaten Somaliland. Fyra kvinnor höll fast henne medan Ifrahs klitoris och blygdläppar skars bort. Sedan syddes underlivet igen med undantag för ett litet hål för kiss och mensblod.

– Bedövningen kändes inte alls och det kom mycket blod. Jag trodde inte att jag skulle överleva, berättar Ifrah Kirih som i dag är 40 år och bor i Jönköping.

Med tiden kom värk och klåda. I dag måste hon så fort hon kommer hem ta av sig byxor och underkläder för att slippa ha något som skaver mot underlivet.

Trots mörkertal antar forskarna att det låga antalet upptäckta fall sannolikt beror på att ingreppet inte är särskilt vanligt.

– Mitt intryck är att synen på omskärelse ändras radikalt när man invandrar till Sverige, säger socialantropolog Sara Johnsdotter.

Att det utförs i Sverige finns det inga tecken på. Däremot anses risken öka inför sommarlovet då många åker på semester till sina ursprungsländer där traditionen är stark.

– Många somaliska mammor som vuxit upp här och själva är emot könsstympning har vittnat för oss om att de fått vakta sina döttrar när de rest ner till hemlandet där det finns en farmor eller mormor som ser chansen, säger Siv Andersson.

 TT

Fakta kvinnlig könsstympning

Könsstympning av kvinnor är förbjudet i Sverige sedan 1982. Sedan 1999 är det straffbart även om ingreppet utförs i ett annat land.

Könsstympning innebär att man skär bort, skadar eller syr ihop delar av kvinnans yttre könsorgan. Komplikationer kan vara svårigheter att kissa, smärta, infektioner, klåda, besvärliga menstruationer, svårigheter att bli gravid och problem vid förlossning.

Oftast utförs könsstympning på flickor som är mellan fyra och åtta år. Traditionen utövas framför allt i afrikanska länder, men även i länder på arabiska halvön, Kurdistan och Asien.

Många myter finns kring sedvänjan. En del anser att kvinnan är oren om hon inte könsstympas. Andra tror att klitoris är en manlig rest som måste tas bort för att flickan ska kunna bli kvinna.

Källa: Socialstyrelsen, Nationellt centrum för kvinnofrid, Vårdguiden

TT

Fakta brottsfall

Två personer, en mamma och en pappa, har dömts i svensk domstol för kvinnlig könsstympning. I båda fallen var det flickorna själva som slog larm.

Mölndal 2006: Flickan var i tioårsåldern när hon 2001 fördes till Somalia och könsstympades. Under rättegången berättade hon hur mamman och två andra kvinnor höll fast henne medan en man skar och klippte bort delar av hennes underliv.

Övergreppet uppdagades då hon fem år senare berättade för en skolkurator att mamman misshandlade henne med olika tillhyggen. Läkare konstaterade skador i området kring klitoris. Mamman dömdes till tre års fängelse för könsstympning och grov fridskränkning.

Göteborg 2006: Könsstympningen av den då tolvåriga flickan ska ha ägt rum i Somalia någon gång under hösten 2004. Flickan bodde med sin pappa och bror i huvudstaden Mogadishu men flydde för att återförenas med mamman i Sverige.

Hon tog sig till svenska ambassaden i Addis Abeba och uppgav att pappan misshandlade henne och planerade att gifta bort henne. Det framkom också att hon genomgått en omskärelse och pappan ska ha varit delaktig. Pappan dömdes till två års fängelse.

TT

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".