Den danska kadetten Jonathan Liväng på fartyget Orahope i Frihamnen i Stockholm. Foto: Kalle Wannerskog/Sveriges Radio.

Utflaggning av fartyg drabbar sjöutbildningar

"Vi behöver långsiktiga beslut"
2:02 min

Utflaggningen av svenska fartyg fortsätter. Bara i år har tolv fartyg bytt flagg och nu börjar det märkas för högskolorna. På Sjöbefälutbildningen i Göteborg har mer än en tiondel av praktikplatserna försvunnit de senaste åren och vid Linnéuniversitetet i Kalmar har bristen på praktikplatser inneburit att man nu måste skära ner på antalet utbildningsplatser.

Jan Snöberg, prefekt för Sjöutbildningen vid Linneuniversitetet, fick häromdagen veta att sex skepp flaggats ut.

– Skolan som jag företräder tappar fyra eller fem praktikplatser direkt. Studenter som redan var placerade och beredda att åka ut har nu ingen plats utan vi måste försöka hitta lösningar för dem.

Så den svenska sjöfarten blöder skepp när utflaggningarna fortsätter. Det innebär i sin tur att Sverige som sjönation håller på att dö, enligt redarna.

På fem år har ett hundratal skepp flaggats ut och nu finns bara 143 kvar. Men enligt Håkan Friberg, vd på Sveriges Redareförening, finns räddning i ett så kallat internationellt register. Vilket innebär att man kan anställa manskap från olika länder till olika villkor och det är mycket omdiskuterat.

– Du kan sänka dina kostnader genom att bemanna dina fartyg med en mer flexibel bemanning och också anställa icke-européer på andra avtal.

Just ett sådant system har man i Danmark och för den danska kadetten Jonathan Liväng på fartyget Orahope som transporter sirap till Frihamnen i Stockholm var det inga problem att få praktikplats. Han kunde välja mellan tre stycken och har varit till sjöss ett tag.

Och hela sjöfartsindustrin väntar på besked från regeringen, förklarar Håkan Friberg.

– Man måste investera mycket stora pengar och därför behöver vi också långsiktiga beslut så att om man bygger ett fartyg för mellan en halv miljard och upp till en miljard kronor, behöver man veta vilka regler som gäller framigenom.

Och infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd menar att man ser över frågan om internationellt register.

– Det är eftertraktat från redarna, däremot absolut inte från arbetstagarorganisationen.

Hur ställer sig regeringen till det?

– Det är precis de underlagen vi har inne nu - fungerar det arbetsrättsligt eller inte?

När får vi ett besked om det?

– Det är det vi håller på att tittar på just nu, det kanske kommer inom de närmsta dagarna, säger infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".