1 av 3
Sovjetiska soldater marscherar framför en bild av Lenin på Röda torget i Moskva. Arkivfoto: APN/Scanpix.
2 av 3
Än i dag hyllas Stalin på årsdagens av sin död av ryska kommunister. Foto: Misha Japaridze/Scanpix.
3 av 3
Ryska kommunister lägger blommor på Stalins grav. Foto: Misha Japaridze/Scanpix.

Ideologi hindrar samtal om kommunismens brott

Miljontals människor dog i sovjetiska läger
2:09 min

Det är fortfarande känsligt att tala om kommunismens brott mot mänskligheten, trots att det har gått över 20 år sedan Berlinmuren föll. Det visar en studie gjord i Lund.

Historieläraren Valter Lundell har intervjuat lärare och forskare, och de diskussioner som fördes under kalla kriget förs fortfarande i dag. Ideologi går före fakta.

– De som upplever det som ett hot att man informerar om kommunismens brott upplever att det är ett hot mot deras övertygelser, säger Valter Lundell.

Så alla massgravar man kan stå inför och se är inte tillräckligt för att man skall överge sin övertygelse?

– Nej.

Miljontals människor dog i de sovjetiska arbetslägren eller svalt ihjäl under den statligt styrda hungersnöden. Människor tvångsdeporterades, människor förföljdes och fängslades utan rättegång.

– Att säga att det är en ideologisk förklaring, att det är kommunismen som ligger bakom, blir en känslig fråga. Om man dessutom säger att man kan leda detta tillbaka till någon sorts marxistisk ideologi blir det ännu känsligare.

Enligt Valter Lundell finns det en samsyn bland lärare och forskare hur man skall förhålla sig till nazismens folkmord.

Ingen protesterar mot information om nazismens brott, men när det gäller kommunismens brott råder stor oenighet, trots den mängd av ny information som blivit tillgänglig efter Sovjetunionens fall. Information och fakta filtreras bort.

Ett tidigt exempel är redan från 1930-talet då Dagens Nyheter valde att inte berätta om den stora hungerskatastrofen i Ukraina.

– Information om den katastrofen motsade då den grundläggande övertygelse om att det man höll på med i Sovjetunionen var framsteg och en välfärdsbyggnad, säger Valter Lundell.

Enligt Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet, visar lundastudien att det kommer att ta decennier innan vi i Sverige kan diskutera kommunismens brott utan att hamna i ideologiska skyttegravar.

Det är, till skillnad från nazismen, just inställningen att det i grunden finns en god tanke med kommunismen som försvårar diskussionen.

– Jag kan inte se att det är mer moraliskt försvarbart att säga att det var bra att människor dog för en god idé än för en ond idé. Människor dog ändå. Man kan till med vända på resonemanget och säga att det är särskilt upprörande att en sådan god idé ledde till miljontals dödsoffer. Jag kan inte se att det finns en moralisk skillnad där, säger professor Klas-Göran Karlsson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".