Tiotusentals demenspatienter får fel diagnos

2:14 min

Mer än var tredje patient med demens får fel diagnos, visar den första studien i Sverige som granskat demensdiagnoser. Resultatet pekar på att tiotusentals patienter i Sverige går omkring med fel demensdiagnos.

– Vi blev förvånade för vi trodde att den här överensstämmelsen skulle vara bättre. Det hade vi förväntat oss, säger Hans Brunnström, forskare vid Skånes Universitetssjukhus i Lund.

Forskarna har granskat hjärnorna från avlidna patienter som tidigare blivit utredda vid specialistmottagningar och fått en demensdiagnos. Forskarna har kunnat fastställa exakt vilken eller vilka demenssjukdomar de lidit av.

I dag har 150 000 personer någon form av demens och av de 70-tal olika demenssjukdomar som upptäckts hittills är Alzheimers sjukdom den största gruppen.

– I dag har vi egentligen inte någon botande behandling mot någon av dem. Sedan har vi så kallade bromsmediciner mot två stora grupper: dels Alzheimers sjukdom och dels Lewy Body demens. Därför spelar det ändå roll att man ställer rätt diagnos, säger Hans Brunnström.

Visserligen är det komplicerat att ställa en demensdiagnos, men enligt docent Elisabet Englund som forskat på demenssjukdomar i trettio år, är antalet felaktiga diagnoser chockerande.

– Det är allvarligt på två plan. Det ena är ju i de fall en person skulle få behandling och inte får det, eller någon som inte skulle behöva behandling blir behandlad med mediciner med potentiella biverkningar, säger hon.

– Men sedan är det ju ändå när det är den största folksjukdomen av alla, demenssjukdomar sammantaget, att man år 2011 inte riktigt kan hantera det här med rätt diagnosställande. Det är ju inte acceptabelt på ett etiskt och moraliskt plan.

I de fall det inte finns någon medicinsk behandling handlar det om att ge en korrekt rådgivning till patienter och anhöriga, samt att kunna ge besked om hur de kommande åren kommer att se ut.

En annan viktig aspekt är, enligt docent Elisabet Englund, att det finns ärftlighetsfaktorer. Då måste demensdiagnosen vara riktig så de anhöriga kan bli informerade.

Hans Brunnström menar att samarbetet mellan patologer, läkare och sjuksköterskor i vården måste blir bättre.

– Vad vi skall göra är att fortsätta ge en återkoppling till dem som är kliniskt verksamma läkare, de som träffar demenspatienterna i levande livet, och ge feedback så att de kan bli bättre på att ställa rätt diagnos, säger han.

Jens Ericson, Malmö

Ekot

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista