1 av 2
Mikaela Norén fick ingen hjälp under flera år i grundskolan, trots sina läs- och skrivsvårigheter. Foto: Bengt Hansell/Sveriges Radio.
2 av 2
Anna Löfström. Foto: Skolinspektionen.

Otillräcklig hjälp till elever som har dyslexi

2:29 min

Det finns stora brister i många skolors undervisning och stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter, dyslexi. Skolinspektionen riktar i dag hård kritik mot 20 av 21 skolor för att de på olika sätt inte hjälper eleverna på bästa sätt.

Kritiken gäller bland annat årslånga väntetider för undersökning och att en del elever inte ges möjlighet att få bättre betyg än godkänt.

Mikaela Norén från Sollentuna fick ingen hjälp under flera år i grundskolan.

– Då blev man mest klassad som att du var dum, inte kunde någonting, du låg efter. Jag fick inte hjälp på ungefär tre år. Jag lärde mig läsa ordentligt, flytande, när jag gick i sjuan, säger hon.

Skolinspektionens specialgranskning av 21 skolor visar generellt på mycket stora brister. Ingen av dem får fullt godkänt.

I några skolor kan eleverna få vänta över ett år, innan det utreds om en elev har dyslexi. Det är vanligt att skolutredningarna bara ser till elevens styrkor och svagheter och inte ser på brister i undervisning och lärarnas kompetens, till exempel.

Om en utredning visar att eleven har läs- och skrivsvårigheter slår det bara igenom i undervisningen i hälften av skolorna. Många elever vittnar om att de gång på gång måste påminna lärarna om deras dyslexi. Undervisningen anpassas inte som den ska.

20 av 21 skolorna behöver utveckla sin undervisning. Och 16 av de 21 skolorna måste bli bättre på alternativa verktyg och hjälpmedel, till exempel datorprogram och mobiltelefoner.

Två av skolorna kritiseras allvarligt för att ha så låg nivå på undervisningen, med enkla böcker, att eleverna inte kan få högre betyg än godkänt.

Mikaela Norén fick också för enkla böcker och hon placerades i en grupp med elever som hade ADHD.

– När jag gick i den klassen fick jag inga hjälpmedel, mer än lättare böcker. Jag började där i femman, sexan, då fick jag böcker som de i tvåan och trean läste, för att det skulle vara lättare. Men det var ju fel teknik, de skulle ha gett mig lättlästa och mer strikta böcker. Inte så röriga böcker. När det blev sådär katastrof tog de ut oss i köket så vi fick baka i stället. Det var ju inte heller jättebra, säger Mikaela Norén.

En av slutsatserna i Skolinspektionens rapport är att lärarna behöver mer utbildning och högre kompetens. Det är inte okej att eleverna inte får sin rätt, säger Skolinspektionens projektledare Anna Löfström.

– Nej, det är inte okej. Alla elever har rätt till en god utbildning och möjligheter att nå så bra resultat som möjligt. Skolorna har skyldighet att anpassa undervisningen efter elevernas olika förutsättningar och behov och de ska ha särskilt stöd om de behöver det, säger hon.

Bengt Hansell

Ekot

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista