Polisens tekniker placerar en tomhylsa i en påse efter en skottlossning i Malmö. Foto: Scanpix.

Konkurrensen ökar på den kriminella marknaden

9:33 min

Kriminella mc-gäng som Hells Angels och Bandidos har nu fler underavdelningar i Europa än i USA. I Sverige har det i storstäderna under året skett flera kriminella uppgörelser med skjutningar på öppen gata. Polisens bild är tydlig: Gängen blir fler i landet, framför allt förortsgängen, och därför ökar också konkurrensen. Där gängmedlemmar är beredda att ta till ett väldigt grovt våld för att ta andelar av den kriminella marknaden.

– För mig var det ett ganska naturligt val. Jag växte upp utan någon pappa vid min sida. Jag fick ta hand om mig själv från 16 års ålder ungefär. Så för mig blev det ett ganska naturligt val som till en början handlade om överlevnad till att det senare blev en livsstil, säger Anders Berntsson.

Anders Berntsson från Göteborg har 15 års erfarenhet av att vara medlem i ett kriminellt gäng. Han ville bli sedd och hitta gemenskap. Nu är han inte medlem längre, nu arbetar han med att hjälpa andra som bestämt sig för att bryta upp och börja om, men vi ska återkomma till det. Först till Malmö:

– Vi är alltså intresserade av en person som vi är övertygade om är gärningsmannen. Och det är alltså en ung man. Det finns uppgifter som att han skulle kunna vara ner till 18 år och sedan pratar vi uppåt kanske 25, säger JB Cederholm.

Det är en välbesökt presskonferens i Malmö, torsdagen den 12 maj i år, och förundersökningsledaren vid länskriminalen i Skåne, JB Cederholm, berättar om den unge man som enligt flera vittnen omaskerad och mitt på dagen skjuter ihjäl en 36-årig man med tre skott i huvudet på en parkeringsplats.

Den dödade 36-åringen har misstänkta kopplingar till kriminella nätverk. Och fallet misstänks därför bli svårlöst:

– Bland annat för att många i kretsen kring offret inte är beredda att prata med oss, säger han.

Och i dag en dryg månad senare är ännu ingen gripen för mordet.

Samtidigt har det skett flera skjutningar på senare tid i Sverige, på öppen gata, med misstänkta kopplingar till kriminella gäng.

Främst har det uppmärksammats i storstäderna, över 20 stycken i Göteborg och Malmö sedan årsskiftet. Polisen som i snart två år ingår i storsatsningen mot grov organiserad brottslighet har med särskilda aktionsgrupper och underrättelseenheter över landet en bild av varför våldet trappats upp de senaste två åren.

Klas Friberg är chef för Rikskriminalpolisen:

– Det uppstår strider om det kriminella reviret i den marknad man har för avsikt att bedriva, om det är narkotikaaffärer eller om det är utpressning. Och vissa av de här kriminella organisationerna som funnits ett antal år har fått konkurrens av det som vi ibland kallar etniskt sammansatta grupperingar eller så kallade förortsgäng.

Samtidigt, säger Klas Friberg, är det grova våldet som kriminella gängmedlemmar tar till många gånger inte särskilt planerat:

– Vi har exempel på det i Sverige där man blivit förorättad när man kört bil och därefter skjutit ihjäl den man ansett sig förorättad av. Man kan ha haft synpunkter på den andres partner och det har uppstått svartsjuka och då har man varit beredd att döda för det också. I vissa situationer uppstår då en spiral av våld, där jag vill påstå att ibland vet inte de här nätverken eller gängen riktigt varför de är så aggressiva mot varandra, säger Klas Friberg.

Men vi lämnar Rikskriminalpolisen och beger oss till Linköping. För spänningarna mellan kriminella gäng sprider sig också alltmer utanför landets största städer. Här har det kriminella gänget M-16 med nära relationer till nätverket Black Cobra expanderat senaste halvåret, som misstänks tjäna pengar på narkotika, utpressning och indrivning:

– Jag jobbar vid ett äldreboende och läser högt för de boende.

Hur reagerar de då?

– De blir lika bestörta som jag blir, säger Anders Larsson.

Linköpingsbon Anders Larsson som kommer gående på Ågatan i centrala stan, där det också för ett par månader sedan kulminerade en uppgörelse mellan M-16 och ett annat gäng, Asir, med ett 40-tal personer inblandade. Åtta greps och en oskyldig förbipasserande blev också svårt knivskuren:

– Klart man är orolig men man måste ju leva också. Mycket handlar det ju om vilka platser man befinner sig på och jag går själv sällan på krogen sena kvällar, säger Anders Larsson. 

Det stora gängbråket som avslutades i centrum efter en polisinsats påbörjades ungefär en kvarts promenad därifrån.

I stadsdelen Skäggetorp i Linköping, i folkmun kallat Skägget. Här står balkongprydda hus i grått och beige tätt mellan smala grönområden med blommiga buskar. Men här är också kriminaliteten högre fördelat på antalet boende än i Rosengård i Malmö enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet som kom i våras. Men det hade likaväl kunnat ske någon annanstans säger Linköpings närpolischef, Håkan Stenbäck:

– Det är också ett intressant fenomen. Att det är väldigt många som inte är från Östergötland. Utan man kom hit för det här så de är rätt mobila, sedan försvinner de.

Men det drabbade också en Linköpingbo?

– Ja, de hade ju laddat upp för grovt våld mot varandra så det var en oskyldig som var ute och joggade som drabbades och det är alldeles förskräckligt och oacceptabelt.

Vad kan ni göra för att förhindra sådant?

– Samhällets resurser måste samlas på ett bättre sätt än vad som varit fallet tidigare för trycket är också större. Så att jag tror att det kommer med viss automatik att man måste få slut på den här utvecklingen, säger Håkan Stenbäck.

Det är ett 20-tal män mellan 17 och 37 år som betraktas som mer eller mindre fullvärdiga medlemmar i gänget M-16 här. När de bildades förra sommaren var det bara en handfull. Och polisen misstänker att ytterligare ett tiotal är på väg att bli medlemmar. Och det handlar i regel om unga, arbetslösa män som lockas.

– Det är ju snabba pengar och få vara med i något sammanhang. Det här är ju ofta människor som har varit rätt stökiga ända sedan de är rätt unga. Men man blir utkastad från fritidsgården och var man än är genom sitt sätt att vara. Så är det någon som kommer och erbjuder att de får vara med i någon gruppering så är det väldigt lätt att hoppa på, säger Håkan Stenbäck.

I landet pågår nu flera satsningar för att försöka stoppa nyrekrytering och underlätta för dem som vill lämna gäng. Nu i juni har det till exempel på försök inletts särskilda sociala insatsgrupper i tolv städer och stadsdelar. Botkyrka, Örebro och Lund för att nämna några.

Och det går i stort ut på att bland annat skola, polis och socialtjänst tydligare ska samarbeta för att fånga upp ungdomar mellan 15 och 25 som börjat begå brott och sedan erbjuda hjälp, som familjeterapi till exempel:

– Men vad jag är rädd för är att det blir ännu en käpp i hjulet.

Martin Johansson är Göteborgsordförande för Kris, Kriminellas Revansch I Samhället. Han är välbyggd, tatuerad och snaggad och menar att egen erfarenhet av gängkriminalitet är nästintill nödvändig för att hjälpa den som vill lämna.

– I dag är det många ungdomar. Jag menar om du är 19, 20, 21 och kommer upp till socialkontoret med en skottsäker väst. Och så berättar du om en del av ditt liv som de flesta läser om i tidningen och ser på tv. Och deras första förslag som samhället då säger till dem är att de får ringa polisen. Och det är inte ett alternativ eftersom familjen, syskon och alla bor kvar i stadsdelen. Så att många väljer att vara kvar för de ser ingen väg ut, säger Martin Johansson.

Han och Anders Berntsson är den här dagen inbjudna till en konferens för att berätta om deras verksamhet i Göteborg och Uppsala, där de upprättat ungdomshus för de unga gängmedlemmar som bestämt sig för att lämna det kriminella livet.

De upplever att flera unga vuxna hade kunnat vara döda i dag om de inte fått hjälp av dem.

Men de tidigare yrkeskriminella som möter mycket entusiasm hos åhörarna möter också en viss skepsis. Är metoden verkligen evidensbaserad och vetenskapligt säkrad, undrar en engelsktalande deltagare i publiken.

Och att låta före detta kriminella ta hand om nya avhoppare, landar inte alltid i god jord hos alla, berättar Anders Berntsson:

– Den stora frågan är när du väl lämnat det livet hur lång tid ska det ta att bli en vanlig medborgare i samhällets och myndigheternas ögon? Det är den stora frågan och det är ju det vi jobbar med och faktiskt visar att det går. Men vi är ju där uppe och klättrar, det går motströms, men vi bryter mark varje dag, säger Anders Berntsson.

– De slänger till oss brödsmulor nu. Det är ju ekonomiskt som med ramavtal och upphandlingsavtal och så. Det krävs så lite men de gör det så svårt, säger Martin Johansson.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista