Till vänster sanering efter ett oljeutsläpp på Gotska Sandön under 2000. Till höger oljeläckage från fartyget Godafoss, vid norsk-svenska gränsen tidigare i år. Foto: Scanpix och KBV 307/Kustbevakningen.

Dålig beredskap för oljeolyckor i kustkommuner

I samband med att trafiken och oljetransporterna på Östersjön ökar dramatiskt ökar också risken för stora oljeolyckor. Trots det är har inte alla kustkommuner en beredskapsplan om något skulle inträffa.

Om oljan når land är det upp till kommunerna att planera saneringsarbetet och flera kommuner börjar nu se över sin beredskap för att hantera en oljekatastrof. Värmdö kommun i Stockholms län är en av dem.

– Det finns i den här planen ganska tydligt angett vad som är kommunens ansvar, en checklista över vilka frågor man ska ställa sig för att snabbt på bästa sätt kunna hantera frågan, säger Maria Larsson Ajne som är kanslichef på kommunledningskontoret där.

Värmdö kommun är en av flera kustkommuner som förbereder sig på att hantera en större oljeolycka. På tio år har oljetransporterna på Östersjön tiodubblats och Jonas Fejes som är oljeskadeexpert på Svenska Miljöinstitutet menar att det är ett högst reellt hot som kommunerna står inför.

– Om det händer någonting, en så kallad värsta falls-olycka, till exempel om ett kryssningsfartyg kolliderar med ett oljefartyg kan det komma ut tio tusen ton olja på Östersjön, säger han.

Om oljan når land är kommunerna själva ansvariga för att ha en beredskapsplan för vem som gör vad och vilka områden som först bör saneras. Sanering av stränder sker oftast manuellt med hjälp av spadar, grepar och trasor och kräver många frivilliga som hjälper till.

Oljan utgör framför allt ett hot mot naturen och djurlivet men kan också innebära en stor ekonomisk kostnad för kommunen, till exempel i form av minskad turism. Trots det är det inte alla kustkommuner som har en beredskapsplan för oljeolyckor. Och Jonas Fejes uppskattar att bara mellan 10 och 15 procent av kommunerna har en plan som är anpassad för dagens behov. 

– På landsidan har man inte riktigt tagit till sig att det finns en ganska allvarlig hotbild med den här ökade oljetransporten på Östersjön. Man behöver alltså sätta sig ner och fundera på hur man ska agera när oljan kommer, säger Jonas Fejes.

Malena Wåhlin

Ekot i samarbete med P4 Gävleborg

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista