Adhd-medicinering ökar kraftigt

2:45 min

Medicinering mot adhd ökar kraftigt i Sverige. Under 2010 ordinerades nästan 52 000 svenskar adhd-medicin, vilket är mer än dubbelt så många som för fem år sedan. Men det finns stora skillnader mellan olika delar av landet.

I Blekinge fick förra året tre av 1 000 pojkar under tio år adhd-medicin. Det kan jämföras med Gotland där 19 pojkar av tusen pojkar fick det. Ändå finns inget som tyder på att adhd skulle vara vanligare på Gotland.

Marie Härlin Ohlander är verksamhetschef för psykiatrin på ön.

– Jag tror att vi tidigt har varit väldigt duktiga på att utreda barn och har skapat oss en kompetens kring det här. Föräldrarna vill ha hjälp till sina barn om det går att få det.

De flesta adhd-medicinerna innehåller låga doser av ett amfetaminliknande ämne, vilket hos barn kan leda till att de växer något långsammare än andra.

I Fass läkemedelsinformation står det att medicinerna enbart ska användas på barn efter att man först testat läkemedelsfri behandling, som pedagogisk terapi. Men på Gotland och i många andra län sätter man ofta in medicinerna direkt efter diagnostisering.

En del läkare sätter in medicinen innan de ens gjort en ordentlig utredning. Det berättar Mårten Gerle på Socialstyrelsen.

– Det finns mottagningar där man gör omfattande utredningar och lägger ner väldigt mycket energi på att det här ska bli korrekt gjort. Men sedan finns det läkare som menar att man kan ställa den här diagnosen med enbart en intervju och sunt förnuft. Sedan prövar många de här läkemedlen för att se om de har effekt på patienten och om det fungerar menar man väl att det var rätt diagnos.

Mårten Gerle berättar att man på Socialstyrelsen håller på att ta fram rekommendationer för behandling av ADHD. Idag saknas nationella riktlinjer och det kan vara ett av skälen till de stora regionala skillnaderna.

Läraren Annika Ringström på Gotland har arbetat inom skolan i 40 år. Hon berättar att symptomen vid adhd ibland liknar dem vid social stress och oro. Hon tror att en del av barnen som i dag får centralstimulerande adhd-medicin istället borde få pedagogiskt stöd.

– Jag tror vi vill ha snabba lösningar på problem som behöver ta längre tid och kräver mera engagemang från oss vuxna, säger Annika Ringström.

Maja Lagercrantz

Ekot

Karin Brindt

P4 Gotland

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista