1 av 2
Dåvarande försvarsminister Björn von Sydow (mitten) med försvarsministerkollegor från grannländerna efter beslutet om gemensam helikopterorder. Foto: Scanpix.
2 av 2
Helikopter NH90. De 18 helikoptrarna som Sverige beställde går under namnet HKP 14. Endast två har levererats. Foto: Scanpix.
Ekot avslöjar

Minister struntade i expertråd vid helikopterköp

Överstelöjtnant: Det får inte göras så här
3:31 min

När försvaret köpte nya helikoptrar 2001 gick man tvärs emot rekommendationen från experterna vid Försvarets materielverk. Orsaken var att dåvarande försvarsminister Björn von Sydow vägrade rucka på att det skulle vara en gemensam nordisk upphandling. Beslutet ledde till en fördyring på 4,7 miljarder kronor och att helikoptersystemet nu är elva år försenat.

– Det var ett stort politiskt tryck på att vi skulle ha en gemensam nordisk helikopter. Det var i praktiken bara NH90 som kunde tillgodose alla de nordiska ländernas kravbild, säger kommendörkapten Claes Lundin som förhandlade för försvarsmaktens räkning.

Inför sexmiljardersupphandlingen lämnade Försvarets materielverk, FMV, en rekommendation att man skulle inleda förhandlingar med två leverantörer: Sikorsky och NH Industries, men med kraftsamling på Sikorsky.

I den hemligstämplade rekommendation som Ekot har fått tillgång till räknas fördelarna med Sikorskys S92-helikopter upp. Bland annat hade den lägsta pris, lägsta projektrisk och bästa leveransplan.

Vad gäller konkurrenten NH90 varnades för risken för sena leveranser, som i sin tur skulle kräva tillfälliga lösningar för att täcka glappet.

FMV påpekade också att om man väljer S92 så slipper man bygga om kabinen vilket skulle bli nödvändigt med NH90 för att tillgodose sjukvårdspersonalens krav. Så långt ser allt normalt ut.

Men tidigare okända dokument visar att dåvarande försvarsminister Björn von Sydow redan en vecka före FMV:s rekommendation hade bestämt att Sverige skulle köpa NH90. Det var nämligen den som Norge och Finland hade bestämt sig för.

Björn von Sydow vägrade i sin tur att släppa kravet på en gemensam upphandling. Då blev NH90 enda alternativet, men det hade kunnat gå annorlunda.

– Skulle man isolera de svenska kraven då var det mer jämnt mellan de två alternativen, säger Claes Lundin.

Steve Danneteg ledde utvärderingsarbetet inom FMV och han var helt ovetande om att affären redan i praktiken var klar.

– Möjligen politiskt, men inte från FMV:s sida i och med det jag sa om lagen om offentlig upphandling och att det måste gå rätt till, påpekar Steve Danneteg.

Men det var uppenbarligen inte möjligt för Försvarsmakten att gå emot försvarsministerns vilja trots att de svenska behoven talade för en annan helikopter än NH90.

I en senare menbedömning beskriver Claes Lundin vilken svår sits man hamnat i. Han skriver om rekommendationen att den enbart är gjord ur ett tekniskt, ekonomiskt och tidsmässigt perspektiv och att den därmed är mycket känslig eftersom den "går emot de inriktningar som på politiska grunder lämnats av den svenske försvarsministern".

År 2009 skulle de 18 helikoptrarna ha varit levererade. I augusti 2011 har Försvarsmakten fortfarande bara fått två helikoptrar.

För att täcka glappet tvingades Sverige i våras att köpa 15 Black Hawk-helikoptrar som en tillfällig lösning. Riksdagen har anslagit 4,7 miljarder kronor till det köpet.

Därmed blev det precis som FMV varnade för i sin rekommendation. Björn von Sydows idé om att en gemensam nordisk upphandling skulle bli billigare ledde till raka motsatsen, nämligen en fördyring på 4,7 miljarder.

Överstelöjtnant Sölve Malm var med och utredde efterdyningarna av helikopteraffären.

– Det får inte göras så här. Vi hanterade statliga medel, alltså skatteintäkter, och det borde vara mer seriöst genomförande av de personer som hanterar dem, säger Sölve Malm.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".