Tillgångarna kan finnas investerade på olika sätt. Arkivfoto: Mats Åstrand/Scanpix.

Lång process tina upp frysta Libyenpengar

Svårt att reda ut vems pengarna är
2:10 min

Just nu är tillgångar för miljardbelopp kopplade till Kadaffiregimen frysta världen över, efter beslut av FN och EU. Men även om en ny regering kommer på plats i Tripoli kan det vara en långsam process att tina upp och betala ut allt.

Bara i Sverige är tillgångar för över tio miljarder kronor frysta, säger Mira Naumanen, senior rådgivare på Finansinspektionen.

– Samtliga tillgångar som företagen i Sverige har som tillhör en sanktionerad part ska vara spärrade och frysta. Det vill säga att företaget eller personen som äger dem får inte röra dem alls.

Det var i slutet av februari i år som FN beslöt om sanktioner mot Libyen, ett beslut som EU sedan stod bakom.

I alla EU-länder har därför banker och finansinstitut fryst tillgångar kopplade dels till den libyska regimen som centralbanken, det nationella oljebolaget och landets investeringsmyndighet, men också till Muammar Kadaffi och personer med koppling till honom.

För Sveriges del meddelade Finansinspektionen i mars att det rörde sig om över tio miljarder kronor. Nu finns fler namn på listan men inspektionen vill inte säga om också de har tillgångar i Sverige.

Ordet tillgång har fått en bred definition, det kan röra sig om många olika former av affärstransaktioner, ägande i fastigheter, aktier, obligationer, lån, med mera. Banker som lånat ut pengar till Libyen ska inte drabbas utan ska ha rätt att fortsätta ta ut ränta.

De frysta tillgångarna kommer att behövas när Libyen ska byggas upp igen. Fast det kan bli en komplex process när allt ska tinas upp och betalas ut, säger Mira Naumanen på Finansinspektionen.

– Det kan vara administrativt besvärligt. Det var en liknande situationen i Irak där pengar som fanns spärrade skulle återföras till fonder för återuppbyggnad. Det tog lång tid, flera år. Så om det blir en liknande uppgörelse med återuppbyggnadsfonder också för Libyen kan processen ta lång tid.

Det blir ett delikat uppdrag att reda ut vem tillgångarna egentligen tillhör, eftersom Muammar Kadaffi och den libyska staten har varit som en enhet, säger Mikael Eriksson säkerhetspolitisk forskare på FOI.

– Först måste det nu utredas vems pengar Kadaffi hade i sin ficka, var det hans egna eller folkets? Det kan bli en lång och komplicerad process.

Här i Sverige har statsminister Fredrik Reinfeldt privata bankkonton med sina pengar, och sen har staten Sverige sina egna konton. Men situationen i Libyen, med en diktator sedan lång tid tillbaka, är mer komplicerad än så.

Sen i våras är mångmiljardbelopp världen över frysta; det kan vara ägande i fastigheter, aktier, obligationer med mera frysta.

Tillgångarna har tidigare kontrollerats av den libyska centralbanken, det nationella oljebolaget, landets investeringsfond eller Muammar Kadaffi själv eller hans närstående.

Det var FN:s säkerhetsråd som beslutade om sanktionerna och nu blir det troligen upp till FN att reda ut vem som äger vad, säger Mikael Eriksson på FOI.

– Rent allmänt så brukar det vara så att det är säkerhetsrådet som via sina sanktionskommittéer utreder frågan, efter att medlemsstaterna gett information om vilka tillgångar som frusits och om några utredningar av ägarförhållandena gjorts.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".