1 av 2
Guld har blivit värdefullare i och med finanskrisen. Foto: Petr David Josek/Scanpix
2 av 2
Göran Robertsson. Foto: Louise Andrén Meiton/Sveriges Radio.

Riksbanken missade guldruschen

2:18 min

Samtidigt som guldpriset har stigit till nya rekordnivåer har svenska Riksbanken sålt guld för att investera mer i statsobligationer. Enligt Ekonomiekots beräkning kan Riksbanken ha gått miste om en värdeuppgång på ungefär 13 miljarder kronor.

Riksbankens beslöt 2004 att minska sitt innehav i guld för att i stället köpa mer utländska statsobligationer.

Tanken var att det skulle minska riskerna i valutareserven och samtidigt nå högre och stabilare avkastning på lång sikt.

Under fem års tid såldes sen 60 ton guld och Göran Robertsson, biträdande chef för avdelningen för kapitalförvaltning på Riksbanken, säger att det var rätt beslut att sälja.

– Naturligtvis hade vi fått mer betalt för vårt guld om vi hade såld det i dag jämfört med för fem år sen. Men syftet var att minska risken i portföljen och det lyckades vi med.

Så trots att det kan röra sig om så många miljarder, så menar du att det var rätt beslut?

-- Ja, fokus var på riskreduceringen, vi tog inte ställning till guldpriset.

Finanskrisen och statsskuldskrisen har fått investerare världen över att söka sig till vad som upplevs som säkra tillgångar, som guld. Bara under den senaste månaden har guldet handlats för så mycket som 1900 dollar per uns, vilket motsvarar ungefär 380 kronor per gram.

Men Riksbanken har alltså sålt guld. Enligt årsredovisningarna har Riksbanken fått knappt 10 miljarder kronor betalt, pengar som sedan har investerats i utländska statspapper.

Om Riksbanken i stället skulle ha behållit guldet hade det i dag varit värt ungefär 22,5 miljarder kronor. Skillnaden är alltså nästan 13 miljarder kronor. Något mer guld ska inte säljas just nu, säger Göran Robertsson.

-- Vi utvärderar det här kontinuerligt och det beslut som gäller för närvarande är att vi inte ska sälja mer guld.

Riksbankens bedömning 2004 var att det var för mycket guld i valutareserven, att mindre guld och mer statspapper skulle ge högre och stabilare avkastning och vara mer lönsamt på lång sikt. Men det stigande guldpriset har gjort att guldet fortfarande är en stor del av valutareserven.

Samtidigt har statsskuldskrisen i Europa lyft frågan om hur stabila statspapper verkligen är?

Göran Robertsson säger att Riksbanken har sett över sina investeringar också där och minskat i vissa länder och ökat i andra.

-- Vi har innehav i Spanien och Italien och de är väsentligt mindre än vad de har varit tidigare.

Vilka länder har ni ökat i?

Kärnländerna i Europa: Tyskland, Frankrike och Holland.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista