Foto: Nick Näslund/Sveriges Radio

Akutens kortade väntetider kostar miljoner

2:26 min

Kortare väntetider på landets akutmottagningar kostar miljontals kronor och gör att läkare sitter sysslolösa stora tider av dygnet. Det visar ett försök som gjorts på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Ökad tillgänglighet på akutmottagningarna leder också till att fler söker sig dit, visar försöket.

– Det blir mer attraktivt att söka på en akutmottagning om man får träffa en läkare inom en timme än att vänta en vecka på att få komma till en vårdcentral, säger Maria Taube, sektionschef på akuten vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Många landsting i Sverige har som målsättning att 90 procent av alla som kommer till en akutmottagning skall få träffa en läkare inom en timme.

Det är politiska beslut som får stora praktiska konsekvenser. Vid Sahlgrenska bemannades akutmottagningen under en månad så att man skulle klara målsättningen.

För det första fann man att det inte fanns tillräckligt med läkare, så man fick sänka ambitionsnivån något.

Det andra var att om 80-90 procent av alla patienter skulle få träffa en läkare var man tvungen att ha hög bemanning dygnet runt vilket ledde till kraftig överkapacitet.

– Det finns personal, läkare bland annat, som under stora delar av dygnet inte har någon patientkontakt, det vill säga de har inget att göra, säger Maria Taube

Försöket vid Sahlgrenska universitetssjukhuset visar att det kostar miljoner att korta väntetiden för alla.

– Vad vi såg var att det krävs en rejäl resursförändring för att nå målet, det beror mycket på att inflödet är så varierat över dygnet.

Per Andersson chef för ambulanssjukvården i Uppsala län och tills nyligen chef på akuten på Akademiska sjukhuset i Uppsala menar att de här tidsmålen för väntetider ställer till med stora problem genom att patienter väljer akuten före primärvården.

Siffror från akutmottagningarna landet runt visar att antalet besök ökar markant. I Sverige får man inte vägra någon att söka vård på en akutmottagning, så är det inte i Norge och Danmark, berättar Hans Friberg, överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Lund:

– Om du är i Köpenhamn och försöker ta dig in på Rigshospitalet för att du har halsont då blir du stoppad, då kommer du inte in. Man brukar säga att de bara tar emot liggande patienter. Är du stående eller gående får du söka någon annan instans, säger Hans Friberg.

Det är dags att fråga sig om landstingens satsningar på att korta väntetiderna på akutmottagningarna är rimliga, menar Maria Taube vid Sahlgrenska.

– De som är svårast sjuka ser vi först, de kommer längst fram i kön hela tiden och där når vi målet, men gällande de som inte är så svårt sjuka måste man fråga sig om man skall satsa sjukvårdsresurser på att nå det här målet, säger överläkare Maria Taube.

Fråga

Jens Ericson

Ekot

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista