Bakgrund Grekland: Motståndet växer mot grekiska skatter

1:14 min

Grekland måste klara sparkraven för att nästa stödpaket om åtta miljarder euro ska betalas ut. Men motståndet mot nya skatter växer och risken ökar för bankrutt.

Särskilt illa omtyckt är den aviserade fastighetsskatten, också inom regeringspartiet PASOK.

Möjligen som en eftergift har nu finansministern Evangelos Venizelos beslutat att hotell, fabriker, kyrkor och välgörenhetsorganisationer undantas för skatten.

Socialt svaga grupper, som långtidsarbetslösa, stora familjer och funktionshindrade behöver bara betala den lägsta skatten på en halv euro per kvadratmeter om de inte bor i något av de rikare distriken där fastighetsvärdet ligger på över 3 000 euro per kvadratmeter.

De som vill betala lägsta skatten måste ansöka om det, skatten kommer dras på de statliga elräkningarna.

Fastighetsskatten normalt kommer variera mellan en halv euro och tio euro per kvadratmeter, beroende på fastighetens läge. Den nya skatten beräknas ge tre miljarder euro till statskassan - OM den betalas.

För motståndet mot sparkraven i allmänhet och skattekraven i synnerhet växer.

En Facebookgrupp, som kallas Jag tänker inte betala extra skatter får snabbt tiotusentals medlemmar. En annan som helt enkelt kallas : Jag betalar inte fylls av ilskna inlägg av greker som inte tänker betala fastighetsskatten:

" Hellre stänger jag av elen, jag betalar inte" skriver en.

På andra nätsidor hävdas att de nya skatterna är olagliga och bryter mot grekiska författningen.

Finansminister Venizelos förklarar att Ortodoxa kyrkan inte behöver betala den nya skatten för själva kyrkorna, men däremot undantas inte annan egendom som kyrkan har från skatt.

Grekiskortodoxa kyrkan är en av landets största markägare.

Situationen för den grekiska ekonomin kommer inte att förbättras ens under nästa år, enligt finansministern. Recessionen kommer att bestå för fjärde året i rad 2012. Den prognosen är sämre än vad regeringen tidigare har sagt.

En anledning är att åtstramningarna också ger den effekten, fler arbetslösa påverkar konsumtionen negativt t ex. 

– Vi måste inse att det finns en effekt av tre års recession, som gör att det nu blir fyra, säger finansminister Evangelos Venizelos.

Den nya fastighetsskatten är ett sätt för Grekland att försöka hålla målet, som ställts av europeiska utvecklingsbanken, ECB, Internationella Valutafonden, IMF och EU för att fortsätta få utbetalt ur sparpaketet.

Det innebär att i år att underskottet inte får sjunka under 7,6 procent av BNP i år.

Nästa måndag kommer en ny grupp från EU, IMF och ECB till Grekland för att se hur landet håller sig inom de stipulerade ramarna. Om det inte görs kommer inte nästa del av eurolånet på 8 miljarder att betalas ut.

Och om det blir negativt besked kommer Grekland gå i bankrutt i slutet av oktober.

Den senaste statistiken visar att ekonomin föll under 7,3 procent andra kvartalet efter en nedgång på 8,1 procent de första tre månaderna i år.

Den grekiske finansminister försvarar sitt beslut med ytterligare skattepålagor med att det fortfarande pågår omfattande skatteflykt i Grekland.

– Bara 160 000 greker deklarerade en inkomst över 50 000 euro per år och 25 000 uppgav att deras årsinkomst låg över 100 000 uero.

– Detta är inte den verkliga bilden, utan helt klart fiktion, kommenterar Venizelos. Men med den nya skatten säkrar att alla åtminstone betalar baserat på läget och värdet.

I medeltal kommer de flesta av de 1,8 miljoner greker som äger fastigheter inte betala mer än tre euro per kvadratmeter, enligt finansministern.

1,8 miljoner greker äger fastigheter, enligt en uppskattning baserad på priser från 2009 är värdet av privata investeringar i egna bostäder 400 miljarder euro, om kommersiella butiker räknas in blir det 520 miljarder euro.