Säpo försvarar sig om östtyska agenter

1:48 min

Säkerhetspolisen Säpo bemöter nu kritiken om att den ska ha gjort flera misstag i sin utredning om svenska medborgares samröre med den östtyska säkerhetstjänsten Stasi.

Kritiken framkom i veckan i professor Birgitta Almgrens bok, Inte bara spioner, där hon hävdar att flera svenskar lämnade information av betydligt allvarligare typ än vad Säpo kände till.

Säpo säger att de personer som arbetat med Stasi har förhörts, men om det inte kunde bevisas att deras rapportering om Sverige till DDR var ett hot mot rikets säkerhet klassas det inte heller som spioneri.

För tio år sedan gjorde den svenska säkerhetspolisen en egen utredning om svenska medborgares samröre med Stasi. Birgitta Almgren har fått granska den utredningen och kan visa att Säpo i flera fall genomförde förhör som inte lyckades avslöja att det lämnades betydligt allvarligare information om Sverige än vad säkerhetspolisen kände till. Som exempel nämns rapporter om inrikespolitik, industri och försvarsfrågor. Men Säpo hävdar att sådana uppgifter inte hotade rikets säkerhet.

– Vi måste hålla oss till lagparagraferna, säger Säpos chefsanalytiker Wilhelm Unge.

– Kan vi som utredande verktyg för åklagaren bevisa att spioneri har begåtts och att rikets säkerhet har skadats då är det spioneri. Kan vi inte det då är det inte spioneri.

Nära 3 000 Stasi-rapporter om Sverige skrevs mellan 1950 och 1989. Minst ett 50-tal personer boende i Sverige hade kontakt med Stasi och ett 70-tal tyska medborgare rapporterade regelbundet om svenska förhållanden till det forna DDR.

Stasi försökte medvetet värva agenter i Sverige. Det anser Wilhelm Unge vara ett normalt arbetssätt under den här tiden.

– De måste värva en eller två medarbetare, informatörer eller agenter eller vad man nu vill kalla det. Gjorde man inte det så gick det inte så bra i karriären. Systemet ledde till en inflation och det innebär att det som står i de här arkiven måste tas med en stor nypa salt.

Fredrik Nilsson

Ekot

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.