Tio år sedan Dawit Isaak greps i Eritrea

2:30 min

I dag har det gått tio år sedan den svensk-eritreanske journalisten och författaren Dawit Isaak greps i Eritrea. Fortfarande sitter han fängslad utan någon rättegång.

– De säger att de gör väldigt mycket. Men det vi vet är att Dawit Isaak inte är fri, säger Jesper Bengtsson, ordförande i Reportrar utan gränser.

Han är besviken på UD:s arbete.

– Det vi vet är att de metoder de använder inte fungerar.

Dawit Isaak kom som flykting till Sverige 1987 och är i dag svensk medborgare. Han har fru och tre barn som är bosatta i Göteborg. Han återvände till Eritrea för att arbeta på den regimkritiska tidningen Setit. Men 2001 greps han och fängslades tillsammans med flera andra journalister och oppositionspolitiker.

 Många har genom åren engagerat sig i fallet Isaak, inte minst den svenska journalistkåren. För ett par veckor sen höll dessutom EU-parlamentet en manifestation, där talmannen krävde hans frigivning. Från den svenska regeringen har budskapet varit att man utövat påtryckningar genom så kallad tyst diplomati. Något som ännu inte lett till att Isaak frigivits.

Men i förrgår hände något nytt.

– Vi försöker få kontakt, de vill inte prata med oss, sa Fredrik Reinfeldt till Sveriges Radio under det pågående FN-toppmötet i New York.

– Det är så diktaturens logik ser ut. Den är ofta hårdför, den är sluten och den vill inte. Vi är tydliga över att vi tycker att Dawit Isaak ska friges omgående.

Det faktum att regeringen nu väljer att berätta öppet om att de försökt få ett möte med Eritreas president i New York kan ses som att regeringen nu flyttar fram positionerna något, säger Kjetil Tronvoll, professor och expert på Eritrea.

 – Det är ju en internationell shaming-teknik. Alltså, man kastar skam över den som inte uppför sig i enighet med diplomatisk kutym och internationella relationer. Att exponera det medför ju att Sverige ökar pressen på Eritrea och kanske då förändrar lite av den tysta diplomatin man använt.

Eritrea erkänner inte Dawit Isaaks svenska medborgarskap, enligt regimen i landet är därför inte detta en svensk angelägenhet. Enligt Kjetil Tronvoll så ser framtiden rätt så dyster ut i fallet med den svensk-eritreanske journalisten och författaren Dawit Isaak.

– Dessvärre. Det är alltså ett pessimistiskt scenario som vi är inne i. Man får inte en förändring förrän regimen avgår eller faller.