Tidig hjälp till skuldsatta sparar miljarder

2:16 min

Att i ett tidigt skede hjälpa människor som är svårt skuldsatta skulle spara flera miljarder kronor per år av skattepengar. Det visar en forskningsrapport som har gjorts på uppdrag av Konsumentverket.

– För varje människa som vi tappar in i det här som vi kan kalla skuldträsket och som inte kommer tillbaka så är prislappen åtminstone åtta miljoner kronor, säger nationalekonomen Ingvar Nilsson som har gjort undersökningen.

Genom att hjälpa folk som har stora skulder tidigt så kan man undvika det som ofta sker nämligen att den skuldsatte blir sjuk, hamnar i missbruk, får problem i äktenskapet eller blir av med jobbet. Att förhindra det här skulle leda till minskade utgifter för Försäkringskassan, sjukvården och kommunerna.

På ett kafé möter jag Susanna Ossianson, budget- och skuldrådgivare i Värmdö kommun strax utanför Stockholm och hon kan utifrån sin egen mångåriga erfarenhet bekräfta att det är viktigt att sätta in hjälpen i ett tidigt skede:

– Jag tänker mest på hälsofaktorerna, att människorna mår bättre, att de inte behöver bli så sjuka eller må så dåligt när de slipper att gå med långvarig skuldsättning utan att se lösningar

Men många gånger kan det vara svårt att få kontakt med skuldsatta innan deras situation har blivit ohållbar.

– Det är mycket svårt att göra det. Det kan du tänka dig själv hur det skulle vara att lägga upp din ekonomi och alla misslyckanden som de här skulderna är

Värmdö kommun har satsat på samarbete med banker och olika organisationer, drop in-mottagning och fler skuldrådgivare. Allt för att underlätta för skuldsatta att få kontakt.

Men det här kostar och just kostnaden för skuldrådgivning avhåller en del kommuner från att satsa mer men det borde det inte göra tycker nationalekonomen Ingvar Nilsson.

– Jag tror det beror på att man inte riktigt har sett att detta är en social investering i första hand och inte en kortsiktig kostnad

Men ännu mer än kommunerna skulle försäkringskassan och sjukvården tjäna på att människors liv inte slås spillror på grund av höga skulder. Därför tycker Konsumentverkets generaldirektör Gunnar Larsson att kostnaderna för skuldrådgivningen borde fördelas annorlunda

– Det kanske inte är riktigt rimligt att kommunerna står för resurserna men den som i första hand tjänar på det här i första hand är staten. Därför bör man göra en översyn.

Johan Prane

Ekot

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista