1 av 2
Anneli Jäderholm har tvångsvårdats för sin psykossjukdom vid flera tillfällen på olika sjukhus. Foto: Lasse Edfast/ Sveriges Radio.
2 av 2
Ing-Marie Wieselgren tycker att det är tydligt att det finns skillnader i användning av tvångsvård mellan landstingen. Foto: Lasse Edfast/ Sveriges Radio

Stora skillnader hur tvångsvård används

"Man har tolkat lagen olika"
2:14 min

Det är stora skillnader mellan landstingen när det gäller hur ofta man använder tvångsvård inom psykiatrin. Allra mest används tvångsvård i Stockholmsområdet, där tvångsvård är tre gånger så vanligt som i till exempel Västmanland, visar ny statistik från Socialstyrelsen.

Psykiatrisk tvångsvård är ett av de största ingrepp samhället kan göra i en människas liv. Anneli Jäderholm har tvångsvårdats för sin psykossjukdom vid flera tillfällen på olika sjukhus.

– Vi de stora enheterna har jag nästan direkt hamnat i tvångsbälte när jag har varit i kris och kaos, medan jag på den mindre enheten faktiskt har fått någon som har mött mig på den nivå som jag har befunnit mig på. Då har jag sluppit sådana dramatiska tvångsåtgärder som spännbälte, säger Anneli Jäderholm.

Den nya statistiken från Socialstyrelsen visar på stora skillnader i både användningen av tvångsvård och av enskilda tvångsåtgärder, som exempelvis bältesläggning och tvångsmedicinering.

Stockholms läns landsting tvångsvårdar till exempel 165 patienter per 100 000 invånare, vilket är tre gånger så många som i Västmanland. Siffrorna visar också att Västerbotten, Norrbotten och Sörmland tvångsvårdar många, medan Värmland, Dalarna och Uppsala tvångsvårdar få. 

Ing-Marie Wieselgren är psykiatriexpert på Sveriges Kommuner och Landsting. Hon påpekar att 2010 var första året som landstingen rapporterade användning av tvångsåtgärder, och att skillnaderna för främst de enskilda tvångsåtgärderna, därför kan bero på rapporteringsfel. Men hon tycker ändå att det är tydligt att det finns skillnader i användning av tvångsvård mellan landstingen.

– Vi ser att man faktiskt har tolkat lagen lite olika. Det kan vara så att vissa låga siffror är för låga för att man åter människor fara illa och inte ingriper när man borde, men det kan också vara att de höga siffrorna är för höga därför att du lite av slentrian kanske är väldigt snabb med att skriva vårdintyg på en akutmottagning. Då skulle du istället kunna lirka och övertala till vård, om man hade tagit med anhöriga och jobbat mer med att motivera.

Stockholms höga siffror kan delvis förklaras med att det där finns några av landets största psykiatriska avdelningar. På en stor akutmottagning för psykiatripatienter kan inte vårdpersonalen lära känna alla på samma sätt som vid små sjukhus och ibland blir det kanske beslut om tvångsvård för säkerhets skull, säger chefsläkare Håkan Götmark.

– Det kan hända att man då har lite större säkerhetsmarginaler och i gränsfallen lite lättare utfärdar vårdintyg.

Om tvångsvård

Varje dag tvångsvårdas ungefär 3 000 personer i Sverige med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) eller lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV). Reportaget tar bara upp personer som vårdas enligt LPT.

I lagen står det att tvångsåtgärder bara får användas om "de står i rimlig proportion till syftet med åtgärden". Tvångsvård ska alltså bara användas om ingenting annat fungerar.

För att en läkare ska få lägga in en patient på sluten tvångsvård måste patienten lida av en allvarlig psykisk störning och dessutom ha behov av kvalificerad dygnet-runt-vård, som personen motsätter sig.

Källa: Socialstyrelsen och Svensk författningssamling

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".