Nobelpriset till Tomas Tranströmer

43 min

Nobelpriset i litteratur 2011 går till den svenske poeten Tomas Tranströmer. Han tilldelas priset ”för att han i förtätade, genomlysta bilder ger oss ny tillgång till det verkliga”.

Svensk poet, född och uppvuxen på Söder i Stockholm. Tomas Tranströmer växte upp med sin mamma som var lärare. Fadern, som var redaktör, försvann från hemmet när Tomas var liten, men de behöll ändå viss kontakt genom åren. Efter skolgång på Katarina Norra och på Södra Latin valde Tomas Tranströmer att studera psykologi. Efter fil. kand-examen 1956 var han anställd vid Stockholms universitets psykotekniska institut 1957-60. Vid sidan av författarskapet har Tranströmer hela tiden haft en anställning som psykolog. Han arbetade länge på Arbetsmarknadsinstitutet, men efter 35 år i Västerås bestämde sig han och hans hustru Monica – paret gifte sig i slutet av 50-talet - för att återvända till Söder i Stockholm. Somrarna tillbringas på Runmarö.

Tomas Tranströmer är en av de mest kända och mest översatta av alla europeiska efterkrigspoeter - sammanlagt finns han utgiven på mer än 50 språk. Han nämns också ständigt som kandidat till Nobelpriset.

Tranströmer debuterade 1954 med "17 dikter". Hans tidiga lyrik, som gjorde honom till en av 50-talets främsta, var en vidareutveckling av 40-talspoesin. Den har tillkommit under intryck av Erik Lindegren och Ragnar Thoursie och anknyter till musiken (i ungdomen övervägde Tranströmer att bli musiker) och till den forngrekiska poesin; han använder gärna antika versmått, särskilt i sin naturlyrik. Stilen är klassiskt ren, koncentrerad och bygger som ofta i modernistisk poesi på metaforen. Bildspråket är djärvt och meningsfullt och har ofta en rot i surrealismen. Formen är sträng och strävar till förenkling. På 60-talet angreps han för att vara en alltför vacker och tidlös poet, en opolitisk diktare, men bl.a. Karl Vennberg försvarade honom.

I de första böckerna från 50- och 60-talen kallas diktens upplevande centralgestalt "han" - en strävan mot det allmänna och opersonliga. Jagupplösningen är ett klassiskt tema inom mystiken.

"Mörkerseende" (1970) handlar om en förmåga att genomskåda mörkret och få det mänskliga på tillvarons botten att framträda i ett förklarat ljus. I dikten "Galleriet" som ingår i diktsamlingen "Sanningsbarriären" (1978) beskrivs vardagsmänniskor som befinner sig i olika svårigheter. I Galleriet får man vara i fred för en påträngande värld. Galleriet är en sorts Divina Commedia, en vandring genom människors helveten. Versen har karaktär av blankvers och tankedikt.

I Tomas Tranströmers senare böcker har prosadikten blivit allt vanligare. På 80-talet visar han sin misstro mot den språkliga kommunikationens möjligheter. Han menar att språket missbrukas, att vi har en benägenhet att inte använda ett eget språk, utan olika varianter av språk som kommer utifrån; propagandaspråk, reklamspråk, kommersiellt språk... Diktaren rör sig fram och tillbaka över gränsen mellan språket och den materiella verkligheten. Dikten rör sig genom tiden, orden är en förbindelselänk med det förflutna.

"Sorgegondolen" (1996) blev Tranströmer första diktsamling sedan han drabbats av ett slaganfall 1990. Sjukdomen förlamade hans högra sida och berövade honom talförmågan, men inte språket. Diktsamlingen bygger på kompositionen "Sorgegondol II" av Franz Liszt från 1882-83 då kompositören besökte sin dotter Cosima och hennes man Richard Wagner i Venedig. Dessa dikter härrör från tiden före sjukdomen. De är inte privata och bekännande utan det är allas vårt liv det handlar om. Den åldrande Liszt odlade en ny ödslighet och kärvhet i "Sorgegondolen". Hos Tranströmer sker något liknande, framför allt i sviten av haikudikter.

Då en ny diktsamling, "Den stora gåtan", utkom i mars 2004 hälsades den som en av årets stora litterära händelser. Den nya boken består av fem inledande dikter som sedan följs av elva sviter haikudikter. (En haiku är en japansk diktform bestående av 17 stavelser.) Stämningen är här mörkare. De täta, lakoniska dikterna handlar bl.a. om dödens oåterkallelighet, men samlingen innehåller också en del humoristiska inslag.

Bland övriga böcker kan nämnas volymen "Air Mail : brev 1964-1990" (2001), innehållande korrespondensen med den amerikanske lyrikern Robert Bly, Tranströmers personlige vän och översättare. Samma år utkom också "Fängelse" (2001), nio haikudikter av tillfällighetskaraktär som Tranströmer skrev 1959 efter ett besök hos sin vän Åke Nordin, då anstaltschef på Hällby ungdomsfängelse.

Nobelutgrävningar i arkivet

Pearl Buck 1938, Ernest Hemingway 1954, Winston Churchill 1953, Jean Paul Sartre 1964, Eyvind Johnson och Harry Martinson 1974...#text=4720425#

Allt om Nobelpriset i litteratur

#link=225145#om Nobelpriset? Har du glömt bort vem som fick fjolårets pris? Här hittar du Kulturnytts samlade rapportering om Nobelpriset i litteratur.

SR Minnen: Tomas talar ut

I programmet Det vilda torget från 1983 talar Tranströmer med Matts Rying bla om det mysteriösa i sitt författarskap.#text=3863492#

#ljud=2493951#

Litterära priser

Nobelpriset i litteratur 2011
Samfundet De Nios stora pris 2001
Augustpriset 1996
Svenska akademiens nordiska pris 1991
Nordiska rådets litteraturpris 1990
Pilotpriset 1988
Ferlinpriset 1987
Aniarapriset 1985
Samfundet De Nios stora pris 1979
Övralidspriset 1975
Sveriges Radios lyrikpris 1973
Aftonbladets litteraturpris 1958

Böcker (i urval):

- Den stora gåtan, Bonnier, 2004
- Haiku 1959-2001, Arena, 2001
- Sorgegondolen, Bonniers, 1996
- Minnena ser mig, Bonnier 1993
- Mörkerseende, Författarförlaget, 1970
- 17 dikter, Bonnier, 1954

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista