Banker tvingas skriva ner skulder ytterligare

Banker och andra som har lånat ut pengar till Grekland måste acceptera större skuldnedskrivningar än vad som hittills har blivit överenskommet. Det sa flera av EU:s finansministrar på väg in på ett möte i Bryssel i dag. Anders Borg var en av dem.

– Det är ganska uppenbart att det krävs betydande nedskrivingar av den grekiska statsskulden, säger han.

Vid ett toppmöte i juli kom euroländernas ledare överens om att privata långivare på frivillig väg skulle gå med på att skriva ner 21 procent av sina lån till Grekland. Men läget har förvärrats ordentligt, både i Grekland och i övriga Europa, och de senaste veckorna har framför allt Tyskland tryckt på för att privata långivare ska gå med på minst 50-procentiga skuldnedskrivningar.

Enligt eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker kom euroländernas finansministrar i går kväll överens om att Grekland måste få en större skuldlättnad, men han ville i dag inte bekräfta några siffror.

Enligt en hemlig rapport, som Financial Times och nyhetsbyrån AP har sett, kommer Grekland behöva ytterligare närmare 2 500 miljarder kronor i nya räddningslån fram till 2020 om inte landets väldiga statsskuld skrivs ner.

I morgon är det toppmöte med EU-ländernas stats- och regeringschefer, och förhoppningen är att de då ska kunna sätta ner foten när det gäller nedskrivningen av privata företags lån till Grekland.

Greklands statsskuld är på totalt närmare 3 500 miljarder kronor. Privata långivare står för 60 procent av lånen, och framför allt är det franska banker som har lånat ut mångmiljardbelopp till det krisande landet. Just därför har Frankrike hittills kraftigt motsatt sig ökade skuldavskrivningar, men har nu alltså tvingats ge sig.

Problemet med skuldnedskrivningarna är att de riskerar leda till att flera banker måste få in nytt kapital för att inte gå omkull, vilket i så fall troligen leder till att skattebetalarna får stå för en del av notan.

Men enligt Anders Borg är det i så fall viktigt att staterna också får ett ägande i och inflytande över bankerna, så som det blev under den svenska bankkrisen för snart 20 år sedan.

– Banker kan inte se skattebetalarnas pengar som en gåva, utan de måste ta ansvar, säger Anders Borg.

Tillsammans med EU:s övriga finansministrar diskuterar han i dag bland annat en mer samordnad rekapitalisering av Europas banker. Tanken är att banker som behöver mer kapital i första hand ska låna upp pengar på marknaden, och att stater och eventuellt EU kommer in med finansiering först i andra och kanske tredje hand.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".