Marknaden tog paus när Papademos steg fram

Finansmarknaderna tog en liten paus i pressen mot de skuldtyngda euroländerna och kurser och räntor vände åt rätt håll idag. Positiva nyheter från Grekland om att landet kanske är på väg mot ett nytt politiskt styre bidrog.

Två veckor efter toppmötet i Bryssel där räddningsplanen för euron och Grekland fästes på papper fick Grekland en ny premiärminister.

Utnämningen av teknokraten och förre biträdande ECB-chefen Lucas Papademos till Greklands nya premiärminister bidrog till att lugna marknaderna, och börskurserna gick upp och räntorna ner.

Räntefrossans temperatur gick tillfälligt ner men är ändå mycket febrig.

Från Italien rapporteras det att de senaste dagarnas nattsvarta framtidsutsikter har bytts mot en något mer positiv stämning. Italien lyckades placera ett miljardlån i korta obligationer till en ränta som inte chockade, och den viktiga 10-årifga statsobligationen föll tillbaka under 7-procentssträcket.

En paus i pressen men den blir knappast långvarig.

Att det nu till stor del enbart är en kris som kan lösas politiskt understryktes tydligt idag när Tyskland begärde att den politiska situationen i Italien måste klargöras efter det minst sagt vaga beskedet att Silvio Berlusconi avgår som premiärminister, inte nu men kanske senare.

Tyska Bundesbank har också lagt in mer ved på brasan genom att publicera en rapport där slutsatsen är att landets finanssystem just nu utsätts för stora påfrestningar i skuldkrisens spår, under trycket av rekordlåga tyska räntor, stigande finansieringskostnader, nedskrivningarna på kraven på Grekland och den försämrade konjunkturen.

Läget pressar bankernas intjäningsförmåga, vilket ökar behovet av att bankerna håller rent från osäkra tillgångar i sina balansräkningar, enligt Bundesbank, som varnar för ökat risktagande i banksektorn för att lyfta avkastningen i det nya lågränteklimatet som etablerat sig.

Grekland är i praktiken utestängd från obligationsmarknaden sedan länge och för Italien blir läget akut nästa år när gamla lån ska ersättas av nya.

Det handlar om 300 miljarder euro och ska de lånen tas till räntor runt sju procent kommer skuldberget att växa nästan okontrollerat.

Den franska tioåriga statsobligationen gick upp till 3,34 procent, den högsta nivån sedan i juli. Och räntegapet till tyska obligationer är nu på den högsta nivån sedan euron infördes.

Svenska långräntor steg något men är fortfarande lägre än dom tyska. En stjärna till i den svenska boken delades ut av EU-kommissionen som bedömer att Sverige blir det enda landet med överskott i budgeten de kommande två åren.

Sverige spås ha ett överskott i budgeten på 0,7 procent 2012 och 0,9 procent 2013. Men inbromsningen nästa år i den världsekonomin lär påverka även Sverige. EU skriver nämligen ner tillväxten i de 17 euroländerna nästa år från 1,8 till 0,5 procent.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".