1 av 5
År 1911. Utvecklingen av döda bottnar i Östersjön, de svarta fälten är död botten. Foto: Alexandra Svedberg/Sveriges Radio/Baltic Nest Institute på Stockholms Universitet.
2 av 5
År 1961. Utvecklingen av döda bottnar i Östersjön, de svarta fälten är död botten. Foto: Alexandra Svedberg/Sveriges Radio/Baltic Nest Institute på Stockholms Universitet.
3 av 5
År 2011. Utvecklingen av döda bottnar i Östersjön, de svarta fälten är död botten. Foto: Alexandra Svedberg/Sveriges Radio/Baltic Nest Institute på Stockholms Universitet.
4 av 5
År 2031. Utvecklingen av döda bottnar i Östersjön, de svarta fälten är död botten. Foto: Alexandra Svedberg/Sveriges Radio/Baltic Nest Institute på Stockholms Universitet.
5 av 5
År 2091. Utvecklingen av döda bottnar i Östersjön, de svarta fälten är död botten. Foto: Alexandra Svedberg/Sveriges Radio/Baltic Nest Institute på Stockholms Universitet.

Östersjön verkar möta en dyster framtid

Döda bottnar kan sprida sig
1:57 min

Lägre salthalt, mindre torsk och mer död botten. Det är några framtidsscenarier när nu forskare i olika länder för första gången presenterar hur klimatförändringarna kan påverka Östersjön i framtiden.

Markus Meier på SMHI leder projektet.

– Man kan prata om ett försämrat miljötillstånd om hundra år.

Östersjön är det hav som tycks värmas upp allra snabbast i världen enligt SMHI. Och För första gången så håller nu forskare på och tar reda på hur klimatförändringarna kan påverka livet i havet. SMHI leder det internationella projektet där de första resultaten nu har presenterats.

Och med en kombination av de utsläpp vi har i dag och klimatförändringar så blir miljön i Östersjön annorlunda på många sätt, bland annat ser det ut som att det blir mindre torsk säger Markus Meier.

– Fisken blir påverkad och till exempel torsk kan minska. Men det är inte bara fisk, det är också andra arter som ändras, och till exempel döda bottnar kan sprida sig ut.

De döda bottnarna kan bli betydligt större om hundra år. Och att det regnar mer i framtiden kan leda till övergödning i vattnet och intensivare algblomningar och det kan dessutom bli mindre salt i Östersjön.

– På grund av ökad tillrinning från land minskar salthalten. Därför ändras artsammansättningen så att de marina arterna blir mindre och färskvattenarterna blir fler, men eftersom det finns mindre färskvattenarter blir det en total minskning av antalet arter i havet.

Men hur stora förändringar det blir i Östersjön beror till stor del på hur länderna runt om följer överenskommelsen om att minska utsläppen.

– Osäkerheten är människan själv. Vilket utsläpp blir det verkligen? Det beror på vad politikerna beslutar. Det är den största osäkerheten, så om det verkligen blir så här är mycket beroende av människan.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".