Klimatdebatten tynar bort

Medierna och Reinfeldt har slutat tala om klimathotet. Men varken de globala eller svenska klimatmålen är i hamn. Inför det globala klimatmötet i Köpenhamn i december 2009 var det högsta mode bland regeringschefer att tala om klimathot. Inför det pågående klimatmötet i Durban har de inte hörts alls lika mycket.

En mätning som medieanalysföretaget Retriever gjort visar att Reinfeldt de två åren fram till Köpenhamnsmötet återfinns i 2 528 artiklar om klimatfrågor i de stora dagstidningarna. De två åren efter mötet är motsvarande siffra 638.

En annan fingervisning om att klimathotet inte står lika högt på regeringens dagordning är att Reinfeldt i sin regeringsförklaring i höstas tog ordet klimat i sin mun fyra gånger jämfört med 20 gånger 2009.

Hösten 2009 var Reinfeldt visserligen EU:s ordförande med uppgift att förhandla fram en klimatstrategi och leda EU:s delegation i Köpenhamn, men Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson menar ändå att klimathotet har fallit på politikagendan.

– Politiskt har det absolut blivit en backlash och det är extremt tyst från regeringens sida när det gäller klimatinitiativ, säger han.

Axelsson påpekar att klimathotet blivit mer akut än 2009, eftersom forskning visar att naturen reagerar fortare på jordens uppvärmning än vad man tidigare trott.

Reinfeldt medger att klimatdebatten klingat av.

– Inte bara i Sverige, utan det är samma fenomen i omvärlden, säger han och uppger att det är särskilt oroande att klimatdebatten i USA beskrivs som död.

Regeringen lade 2009 fast en klimat- och energipolitik med målet att 2020 ska de klimatpåverkande utsläppen ha minskat med 40 procent, jämfört med 1990. Enligt Naturvårdsverket senaste prognos till EU-kommissionen är det inte säkert att målet nås med beslutade åtgärder.

För att klara målet ska Sverige minska sina utsläpp med ytterligare över fyra miljoner ton omräknat i koldioxid. Enligt Naturvårdsverkets huvudscenario leder nuvarande politik till en minskning med drygt tre miljoner ton. Om Sveriges ekonomi växer snabbare än 2,4 procent per år blir det svårare att nå målet, men lättare om landet drabbas av lågkonjunktur.

Naturvårdsverkets prognoser utgår från att Sverige köper maximalt antal utsläppskrediter genom klimatinvesteringar i fattiga länder. Görs inte det, så måste det till ännu mer utsläppsminskningar på hemmaplan.

Miljöminister Lena Ek (C) är dock "fullständigt övertygad" om att utsläppsmålet kan klaras med fastlagd politik och tycker inte att Reinfeldt talar för lite om klimathotet.

– Vi har kommit in i en annan fas. EU:s klimatmål är på plats. Nu är det verkstad som gäller, säger EK.

TT

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista