Sverige kan låna ut 100 miljarder för att rädda EU

"Vi är beredda att bidra"
3:03 min

Sverige är berett att bidra med upp till 100 miljarder kronor till krishanteringen i EU. Det ska ske via Internationella valuta onden, IMF, framkom det i dag vid en utfrågning i Skandiasalen i riksdagens finansutskott. IMF-pengarna måste först godkännas av riksdagen men tas sedan ur Riksbankens valutareserv.

Kanske är det de goda relationerna mellan den nya IMF-chefen Christine Lagarde och den svenske finansministern Anders Borg som spelar in. Eller så är det bara en god affär för Sverige.

Sverige skriver ut ett lånelöfte på 100 miljarder kronor till IMF, för vidare befordran till skuldfond och skuldbekämpning i EU och eurozonens skuldtyngda problemländer.

Riksbankchef Stefan Ingves poängterar den formella gången. EU-toppmötet i förra veckan vädjade om stöd via IMF. Riksdagen ska godkänna och Riksbanken verkställa.

Det handlar om lånegarantier som kanske inte kommer att användas. Kanske bara en del av summan.

Oftast blir det så att det man lånar ut tenderar att bli mycket mindre än själva lånelöftet menar Ingves.

– Vi är beredda att bidra, men det här är en del i en internationell förhandling och vi får se hur den utvecklas. Om det blir ett sådant här paket är det rimligt att den svenska andelen återspeglar storleken på den svenska ekonomin, säger Riksbankchefen.

Det kan bli en god affär för Sverige. 100 miljarder kronor motsvarar ungefär 5,5 procent av de 200 miljarder euro som EU lånar till IMF. Det är betydligt mer än den svenska kvoten eller andelen i IMF som ligger på 0,93 procent. Räntan kan bli bra och lånet garanteras av fondens medlemmar.

Det är också viktigt att valutafonden ställer krav när de sedan lånar ut pengar i Europa. Det är utlåning som ska kombineras med kravställande, säger Ingves.

Så sent som i september fyllde Sverige på IMF:s kassa med 20,8 miljarder till totalt 45,2 miljarder kronor.

Sveriges relationer till IMF är goda. IMF bildades 1944 och Sverige är en av de tidigaste medlemmarna från 1951och två av IMF-cheferna har varit svenskar på 50- och 60-talet.

Ivar Rooth var IMF:s andre chef från 1951, och han efterträddes av Per Jacobsson 1956. På den tiden var som bekant även FN-chefen svensk.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".