Riksbanken sänker räntan till 1,75 procent

Riksbanken sänker reporäntan med 0,25 procentenheter till 1,75 procent. Samtidigt sänker banken prognosen för den framtida styrräntan.

Riksbanken skriver i ett pressmeddelande att beslutet att sänka reporäntan beror på att konjunkturutsikterna i omvärlden har försvagats och att svensk ekonomi bromsar in. Samtidigt är inflationstrycket lågt.

Osäkerheten kring de statsfinansiella problemen i framförallt euroområdet är fortsatt stor och i flera euroländer väntas större finanspolitiska åtstramningar än vad som tidigare antagits, skriver Riksbanken vidare.

Tillväxten i euroområdet väntas därför bli låg framöver. Världen som helhet växer dock i en relativt god takt.

Även svensk ekonomi dämpas av den svaga utvecklingen i euroområdet. Efter den svenska ekonomins starka utveckling hittills i år bromsar den nu in, skriver Riksbanken.

När oron för statsskuldproblemen i euroområdet avtar, återvänder förtroendet gradvis hos svenska hushåll och företag. Då väntas svensk ekonomi åter växa i en mer normal takt.

Riksbanksbeskedet fick marknadsräntorna att stiga. Den tioåriga statsobligationsräntan steg från 1,60 till 1,64 procent medan tvååringen steg från 0,87 till 0,89 procent.

Samtidigt stärktes kronan med några ören mot både dollarn och euron.

Reporäntan väntas ligga kvar på en låg nivå under nästa år. Framöver, när inflationstrycket stiger, behöver reporäntan gradvis höjas, skriver Riksbanken.

Beslutet om reporäntan kommer att tillämpas från och med den 21 december. 

Ekot

Så styrs reporäntan

Reporäntan är Riksbankens viktigaste styrränta för den svenska ekonomin.

Riksbankens direktion med sex direktörer avgör hur hög styrräntan ska vara.

Räntehöjningen ska kyla av ekonomin och hindra inflationen att stiga över Riksbankens mål på 2,0 procents inflation. På motsvarande sätt ska Riksbanken sänka räntan när ekonomin är på väg mot lågkonjunktur. (TT)

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.