Daglig idrott skyddar mot benbrott.

Skolidrott varje dag vaccin mot benbrott

Daglig skolidrott kan bli ett vaccin mot framtida benbrott visar den första studien i världen som i flera år följt skolbarn som har gymnastik dagligen.

Benmassan hos både flickor och pojkar i tioårsåldern har ökat betydligt mer under de tre år de haft gymnastik dagligen jämfört andra skolbarn.

– Det här är oerhört positiva effekter för fysisk aktivitet och ännu intressantare blir det om vi följer dem över puberteten och upp i åldrarna för att se om det här kvarstår. Gör det det har vi en möjlighet att hitta ett vaccin mot frakturer i framtiden, säger ortoped Magnus Karlsson, forskningsansvarig för det så kallade Bunkefloprojektet söder om Malmö.

Vaccinet består alltså i daglig fysisk aktivitet.

Annorlunda på tre år
Barnen på Ängslättsskolan i Bunkeflo som har 45 minuter idrott dagligen mäts vetenskapligt varje år och jämförs med barn i tre andra skolor i Malmö som har gymnastik en till två gånger i veckan.

När studien inleddes såg man ingen skillnad mellan grupperna, men nu tre år senare ser det helt annorlunda ut.

– På tre år så har vi en effekt på fem-sex procent och det är så pass mycket att det skulle kunna minska antalet frakturer med 50 procent om det här kvarstår genom livet, säger Magnus Karlsson.

Förutom benmassa och muskler mäter man också blodtryck, blodfetter, fettmassa, insulin och kondition.

”Större risk för diabetes”
Bland de barn i kontrollgruppen som har gymnastik en till två gånger i veckan och som inte klassas som överviktiga, men som väger lite mer än normalt, så rörde de sig betydligt mindre än andra barn. Man fann också en hel del varningssignaler.

– De har högre insulinnivåer i blodet, de har en högre risk att i framtiden få åldersdiabetes. De har mer blodfetter och ett högre blodtryck än de barn som rör sig mer, säger överläkare Ola Torsson på avdelningen för klinisk fysiologi vid universitetssjukhuset Mas i Malmö.

Även om man fann riskfaktorer för olika sjukdomar hos de tioåringar som vägde lite mer och rörde sig mindre, så går de att påverka.

– Det kanske fortfarande finns god tid för de här barnen att ändra på de här riskfaktorerna fram till vuxen ålder, säger Ola Torsson.

Jens Ericson, Malmö
jens.ericson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".