Dåliga underlag vid beslut för aktivitetsersättning

2:05 min

En av orsakerna till att allt fler unga människor får aktivitetsersättning är att Försäkringskassan fattar sina beslut på alltför dåliga grunder. Detta enligt en rapport från Inspektionen för Socialförsäkringen. Enligt rapporten saknar en majoritet av de medicinska underlagen viktig information. Projektledare Nadja Grees säger att det här måste förbättras.

– Jag tycker att det är viktigt att Försäkringskassan säkerställer att man har tillräckligt underlag när det är dags att fatta beslut, säger Nadja Grees.

I rapporten konstateras att det finns en grupp unga människor som riskerar att hamna i ett långvarigt beroende av sjukförsäkringen med dagens system. Det börjar med att många barn placeras i särskola för att den vanliga skolan har fått minskade resurser, säger Nadja Grees.

– Nu finns en grupp individer som studerar på särskolan som tidigare klarade sig bra inom den ordinarie skolverksamheten. Då fanns mer resurser och speciallärare så att man kunde klara sig där. Sedan kanske man gick ut med en etta eller tvåa i betyg, men du har fortfarande klarat av den ordinarie skolgången, säger Nadja Grees.

Den som går i särskola har rätt till aktivitetsstöd när skoltiden blir längre än för andra barn. Och den som en gång har fått aktivitetsstöd och är inne i systemet beviljas ofta stöd även i fortsättningen.

Regeringen gjorde om sjukförsäkringen med målet att så många som möjligt skulle försörja sig på eget arbete. Men antalet unga som får aktivitetsersättning har alltså ökat med 79 procent sedan 2003.

I dagsläget är det 6 600 personer som får aktivitetsersättning, antingen för att gå färdigt skolan, eller för att personen ifråga har nedsatt arbetsförmåga. Och sen blir de flesta kvar i systemet, konstaterar Nadja Grees.

– När man väl kommer in i ersättningsformen för nedsatt arbetsförmåga så är det väldigt få som lämnar, säger Nadja Grees.

Enligt Nadja Grees måste Försäkringskassan bli bättre på att begära in rätt underlag för att kunna fatta riktiga beslut. Men på längre sikt tycker hon att hela systemet med aktivitetsersättning måste ses över. De unga som fastnar i bidragsberoende riskerar nämligen att hamna utanför systemet den dag de fyller 30 år.

– Då erbjuds man en tre månaders arbetslivsintroduktion på arbetsförmedlingen och sedan förväntas man försöka klara sig själv. Frågan är ju vilka förutsättningar man har då. Det är ju en ganska svår situation, säger Nadja Grees.