Kronprinsessan Victoria, 2 år, ses här under lillebror prins Carl Philips dop den 31 augusti 1979. Lagen om kvinnlig tronföljd har ännu inte trätt i kraft därför är det lillebror Carl Philip som är kronprins. Foto: Scanpix.
1 av 2
Prinsessan Victoria, 2 år, ses här under lillebror prins Carl Philips dop den 31 augusti 1979. Lagen om kvinnlig tronföljd har ännu inte trätt i kraft därför är det lillebror Carl Philip som är kronprins. Foto: Scanpix.
Tronarvingen. Kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia visar upp nyfödda prinsessan Victoria för media på Solliden på Öland 8:e augusti 1977. Prinsessan har hunnit bli tre veckor gammal. 1980 ändrade regeringen successionsordningen så att Victoria blir Sveriges tronarvinge. Foto: Scanpix.
2 av 2
Kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia visar upp nyfödda prinsessan Victoria för media på Solliden på Öland 8:e augusti 1977. Prinsessan har hunnit bli tre veckor gammal. 1980 ändrade regeringen successionsordningen så att Victoria blir Sveriges tronarvinge. Foto: Scanpix.
Debatten om monarkin och den nya successionsordningen

S: "Jämställdhet svepskäl för att rädda monarkin"

3:28 min

När kronprinsessan Victoria föddes 1977, var det inte till tronarvinge. Sverige hade agnatisk tronföljd som innebar att endast män ärvde kronan. När prins Carl Philip föddes 1979, var han visserligen formellt tronarvinge, men bara för några månader. Samtidigt hade redan lagförslaget om ändring av Successionsordningen, till att även kvinnor kunde ärva tronen, klubbats i riksdagen vid ett tillfälle.

Eftersom det gällde förändring av en grundlag, skulle det hållas ett val, innan riksdagen fick frågan på sitt bord ytterligare en gång. Och i november 1979 klubbades beslutet som innebar full kognatisk tronföljd i Sverige och prinsessan Victoria blev Kronprinsessa.

Det var en hård debatt mellan de politiska blocken om kvinnlig tronföljd skulle införas. Kommunisterna och många socialdemokrater tog ställning mot kvinnlig tronföljd. Skälet var en förhoppning att monarkin skulle dö ut om kung Carl Gustaf och Drottning Silvia inte födde en pojke.

Förslag om kvinnlig tronföljd hade väcks i riksdagen sedan i början av 1950-talet, men avslagits varje gång.

Den här gången var det Anders Björck (M) med flera som lämnat in motionen. Det var 1975 i den så kallade jämviktsriksdagen, när de olika blocken hade 175 ledamöter var. Då bytte riksdagsledamoten Eva Åsbrink (S) sida och röstade med de borgerliga som vann och beslutet blev att frågan skulle utredas.

Utredaren Ingvar Lindell föreslog full kognatisk tronföljd, alltså att den förstfödde, oavsett kön skulle ärva tronen. Motivet var att att det borde råda jämställdhet mellan könen.

När förslaget lades fram, var det känt att drottning Silvia var gravid i femte månaden. Men ingen visste om det skulle bli en pojke eller flicka.

Förslaget fick kritik från vänster, som menade att jämställdhetsargumentet var ett svepskäl och att de borgerliga i själva verket bara ville rädda monarkin.

Motionären Anders Björck hänvisade i en intervju i Svenska Dagbladet till Torekovskompromissen och riksdagsbesluten om den nya regeringsformen några år tidigare, att riksdagen redan tagit ställning för monarkin, och han hänvisade till jämlikhetsskäl och att monarkin också borde få rimliga chanser att överleva.

Inför den första omröstningen i riksdagen beslutade Socialdemokraterna att inte agera emot, utan att lägga ned sina röster. Riksdagsledamoten Birgitta Dahl,s, förklarade i Aftonbladet att partiet inte ville slösa tid eller kraft på en meningslös diskussion.

Själva omröstningen slutade med ja-seger för kvinnlig tronföljd med röstsiffrorna 159 mot 18 och 130 nedlagda röster.  Kommunisterna och fyra socialdemokrater röstade emot. En socialdemokrat röstade fel på ja.

Eftersom det gällde ändring av en grundlag måste ytterligare en omröstning hållas i riksdagen, med ett val emellan, för att ändringen skulle gälla. Valet hölls 1979 och slutade med borgerlig valseger med ett mandats övervikt, 175 mot 174 för Socialdemokraterna och Vpk.

På våren samma år hade kronprins Carl Philip fötts. Han var tronarvinge samtidigt som de flesta förstod att han ändå inte skulle komma att ärva tronen.

På hösten 1979 röstade riksdagen för andra gången i tronföljdsfrågan och jalinjen segrade ännu en gång, nu med siffrorna 165 ja mot 21 nej med 147 rösten nedlagda. Socialdemokraterna hade ännu en gång deklarerat att de ansåg frågan oviktig.

Den nya successionsordningen, med full kognatisk tronföljd, där den förstfödde ärver tronen oavsett kön, gäller sedan den 1 januari 1980.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista