Migrationsanställda hiv-utbildas

Samtliga handläggare på Migrationsverket ska få utbildning i bemötande av hivpositiva asylsökande.

– Det ska bli en permanent del i det interna utbildningsprogrammet, säger Eva Thyselius, projektledare på verket.

Sedan 2009 har verket, med delfinansiering från Europeiska flyktingfonden, drivit ett pilotprojekt för bättre bemötande av hivpositiva.

Nu ska alla handläggare - med början i Göteborg i mars och i samverkan med hivorganisationerna Noaks ark och Hiv-Sverige - under två dagar utbildas i bland annat ämnen som hivtrender i världen, diskriminering, rätt till vård och hur de bättre hanterar den skam många drabbade känner.

Thyselius säger att ett mål är att öka andelen asylsökande som genomgår den hälsoundersökning de erbjuds. Många är inte vana vid förebyggande hälsovård och tror att alla myndigheter får veta resultatet av undersökningen.

– Och de tror att det på ett negativt sätt ska inverka på möjligheten att få stanna.

De asylsökande ska bland annat få bättre hjälp att söka upp de hälso- och sjukvårdsresurser som finns - även den psykologiska.

– Handläggarna får också kunskap om hur de ska skicka vidare hivpositiva asylsökande så att de får det psykosociala stöd de har rätt till, säger Thyselius.

Tomas Bengtsson/TT

Fakta: Hiv-projektet

Utbildningen av Migrationsverkets handläggare i bemötande av hivpositiva asylsökande springer ur ett pilotprojekt som pågått sedan 2009. Pilotprojektet har kostat cirka fyra miljoner kronor, varav tre fjärdedelar betalats av Europeiska flyktingfonden och resten av verket.

Under pilotprojektet, drivet i samarbete med organisationerna Noaks ark och Hiv-Sverige, har två konferenser arrangerats om hivpositivas och aidssjukas rättigheter i asylprocessen.

Handläggarna ska utbildas om bland annat hivtrender i världen, diskriminering, rätt till vård och bättre hantering av den skam som drabbade kan känna.

Källa: Migrationsverket (TT)

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.