Riksbanken står inför sedvanligt dilemma

1:58 min

Klockan 9.30 i dag torsdag kommer Riksbanken med årets första besked om räntan. Det finns två vägar att välja mellan.

Att vänta och se, eller att handla nu - det är frågan.

Svaret vid det senaste tillfället var handling.

Riksbanken sänkte reporäntan till 1,75 procent efter att ha väntat och sett vilken väg skuldkrisen och greklandskrisen skulle ta.

I senaste laget tyckte marknaden men bättre sent än aldrig. Marknaden bedömer nu att Riksbanken kommer att gå ner till en procent i slutet av året.

Senast häromdagen var det via banken SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist.

– Det är för tidigt att säga att det värsta är bakom oss. Tyvärr är de problem som vi har är att det fortsätter att nöta ner den ekonomiska tillväxten. Det gör att vi får se en lågkonjunktur i världsekonomin och även i Sverige under det här året och även nästa, säger Robert Bergqvist.  

Ungefär så sa Riksbanken också i december.

Det är risk för flera år av låg tillväxt i Sverige. Just nu går ekonomin på lågvarv och första halvåret når kanske inte ens upp till plus i tillväxt. En vändning väntas under andra halvåret, i bästa fall.

Inflationen som Riksbanken ska motverka och hålla i schack genom sin ränta ligger just nu på strax över 2 procent och är fallande.

Det finns utrymme att gasa på genom med en räntesänkning.

Nytt den här gången är att en tredjedel av Riksbankens direktion har bytts ut och de två nykomlingarna deltar för första gången i beslutet.

En av dem, Per Jansson, anses som tidigare anställd i Riksbanken ligga nära majoritetslinjen, som inte gärna sänkte, medan Kerstin af Jochnick anses ligga närmare minoritetslinjen som alltid tycks villig att sänka räntan.

Sambandet mellan den rörliga 3-månadersräntan för bolån och riksbankens ränta är inte absolut längre, eftersom bankerna numera tvingas ha högre kapitaltäckning, och skillnaden mellan utlåningsräntan och riksbanksräntan är större nu än någonsin.

En sänkning idag betyder inte automatiskt en lättnad för de som tar lån, med andra ord.

Duvor och hökar

  • I penningpolitiska sammanhang brukar beteckningen "hökar" användas på de beslutsfattare som är snara att höja räntan.
  • Motsatsen är de som helst undviker räntehöjningar och som kallas "duvor".
  • Marknadsbedömarna har ofta klara uppfattningar om vilka personer i direktionen som är mest hökaktiga. (TT)

Tommy Fredriksson

Ekot

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista