1 av 2
Ekots korrespondent Staffan Sonning.
2 av 2
Demonstranter utanför parlamentet i Aten. Foto: Petros Giannakouris/Scanpix.

Analys: Osäkert om Grekland klarar sig

Uppgörelsen om att de privata långivarnas fordringar på Grekland ska skrivas ner är ett avgörande steg mot nya räddningspengar till Grekland. Men i grunden kvarstår osäkerheten om huruvida Grekland kommer att kunna klara sig utan att gå i statsbankrutt förr eller senare, räddningspaketen till trots.

Redan i eftermiddag håller eurozonens finansministrar ett telefonmöte. De ska då bedöma om uppgörelsen mellan Grekland och de privata långivarna motsvarar euroländernas krav. Men finansministrarna ska också inleda en diskussion om Grekland ska anses ha uppfyllt en lång lista på krav på reformer som euroländerna satt upp som ytterligare villkor för nästa utbetalning av räddningspengar. Utan en sådan utbetalning tvingas Grekland gå i statsbankrutt redan om knappt två veckor. Då ska landet göra nästa avbetalning på sin statsskuld och pengarna i statskassan räcker helt enkelt inte till.

Den stora frågan är dock fortfarande om pengaflödet till Grekland innebär något annat än att köpa tid. Målet med räddningsoperationen är att sänka Greklands skuldbörda från dagens 160 procent av bruttonationalprodukten till 120 procent av BNP år 2020. Det förutsätter dock att allt går som planerat och att inga ytterligare försämringar sker i den grekiska ekonomin.

Skulle det lyckas, trots utmaningarna i form av skenande arbetslöshet och en mycket liten export, så är statsskulden ändå dubbelt så hög som reglerna inom eurozonen tillåter. Ränteinbetalningarna kommer att fortsätta att vara en svår belastning på den grekiska ekonomin i flera decennier framåt.

Redan i april kommer nästa stora test av hållbarheten i räddningsplanerna. Då arrangeras parlamentsval i landet och utgången är oviss. De två stora partierna som ingår i dagens koalitionsregering, socialistpartiet Pasok och konservativa Ny Demokrati, har fått se sitt väljarstöd haverera under krisperioden. Partierna på vänster- och högerkanten har istället fått kraftigt ökat stöd på grund av sitt motstånd mot åtstramningsåtgärderna. Tittar man på opinionsundersökningarna är det svårt att se hur en ny regering skulle kunna se ut som får den kraft som krävs för att genomföra de fortsatta åtstramningar som den övriga eurozonen kräver av landet som villkor för fortsatt stöd under de kommande åren.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".