Nederländerna - ett land i förändring

200041109.Nederländerna har länge betraktats som ett tolerant, liberalt och öppet samhälle av stora mått. Men flera chocker har drabbat holländarna de senaste åren och visat på ett samhälle i förvandling.

”Nederländerna är ett land där folk borde vilja mötas, där kulturer möts”

”Den atmosfär som nu har uppstått måste försvinna. Den passar inte Nederländerna”.

Citaten är av premiärminister Jan Peter Balkenende, uttalade i holländsk tv och till nyhetsbyrån AP, efter de senaste händelserna i landet.

En plats där kulturer möts
Det toleranta landet, en plats där kulturer möts och olika livsstilar får existera bredvid varandra är i mångt och mycket bilden av Nederländerna utomlands och den bild holländarna fortfarande gärna vill ha av sig själva.

Det livliga Amsterdam har stått som symbolen för den öppna inställningen, inte minst med sina coffeeshops som öppet säljer cannabis, en omöjlighet i alla andra storstäder på kontinenten.

Dödshjälp är laglig, homosexuella får gifta sig och adoptera, prostitution är tillåten – listan kan göras lång på lagar som visar på en långt liberalare inställning till många frågor än i andra europeiska länder.

Stor invandring
Invandrarpolitiken i landet har också traditionellt varit generös, nära en femtedel av befolkningen har minst en förälder född utomlands.

Invandrare har kommit från de forna nederländska kolonierna och från muslimska länder som Turkiet och Marocko.

Öppenheten har djupa rötter i historien. Som stor sjöfararnation på 1600-talet var kontakterna med andra folk täta och även inom Europa blev Nederländerna på 1600-talet känt som en fristad för oliktänkande som av religiösa eller politiska skäl fördrivits från sina hemländer.

Men bilden av ett tolerant, mångfacetterat samhälle att vara stolt över har de senaste åren börjat förändras.

Den generösa invandringspolitiken började skärpas redan i början av 90-talet, när myndigheterna tyckte att antalet invandrare som sökte sig till landet började bli för stort, bland annat i och med krigen på Balkan.

Reglerna för vilka som skulle få stanna i landet blev striktare.

Debatt kring asylsökande
I februari i år uppstod en stor debatt med kritik från opposition och människorättsgrupper när den borgerliga regeringen ville slänga ut 26 000 asylsökande.

Det gällde människor som fått avslag på sina ansökningar men bland dem fanns det enligt kritikerna personer som bott i landet i tio år och vars barn redan rotat sig i Nederländerna.

2002 kom den officiella utredningen om de holländska FN-styrkornas agerande före massmordet i Srebrenica under kriget i Bosnien. Rapporten blev en nationell chock och stor källa till skuldkänslor, eftersom den visade att de holländska fredsbevararna hjälpte till att avväpna och skilja ut männen som fanns inom den FN-fredade zonen.

De lämnades sedan över till serbiska trupper. De holländska FN-trupperna ansåg sig för dåligt utrustade för att kunna bistå med det skydd de var satta att ge bosnierna.

Över 7 000 människor dödades i Srebrenica i vad som betecknas som den värsta massakern i Europa efter andra världskriget.

Pim Fortuyn mördades
I lokalvalen samma år vann den då ganska okända högerpopulisten Pim Fortuyn oväntat och stort i Rotterdam. Fortuyn ville stoppa invandringen och ansåg att islam var en bakåtsträvande religion.

Han spåddes stora framgångar i parlamentsvalet två månader senare, men chocken för Nederländerna blev dubbel när han i stället mördades bara en dryg vecka före valet, av en militant djurrättsaktivist.

Nu följer mordet på den omstridda regissören Theo van Gogh, som hade gjort en film som var mycket kritisk till kvinnosynen inom islam.

Vicepremiärminister Gerrit Zalm gick genast efter mordet ut och sa att ”vi förklarar krig mot muslimska extremister och ska driva dem ut ur landet”. Uttalandet fick genast kritik för att göra en redan inflammerad situation värre.

Mordet på van Gogh har följts av en rad attentat mot moskéer och muslimska skolor och i de många mångkulturella områdena kring storstäderna är i dag rädslan och obehaget stort hos många olika grupper.

En opinionsundersökning visar att 47 procent av de tillfrågade efter dådet känner sig kritiska till muslimska invandrare, men i tidningarna ställs också frågor om vad som hänt med den holländska toleransen, rapporterar vår utsända i Amsterdam.

Maria Sjöqvist
maria.sjoqvist@sr.se