Sänkta löner för ungdomar kommer allt närmare

2:24 min

Ungdomslöner där ungdomar får 75 procent av lägstalönerna kan bli verklighet i flera branscher.

Fack och arbetsgivare inom handeln har fått i uppdrag av finansminister Anders Borg att ta fram ett förslag där staten skulle vara med och finansiera en del av kostnaderna, för att få in fler ungdomar på arbetsmarknaden.

– Vi fick gemensam uppgift med Handelsanställdas förbund att vi ska komma tillbaka i september med ett förslag på hur ett lärlingssystem skulle kunna se ut i handeln, säger Svensk Handels vd Dag Klackenberg.

Då kommer regeringen stödja det?

– Det hoppas vi. Vi blev också tillhållna att det inte fick kosta för mycket. Men vi kommer i alla fall att föreslå något som kommer att kosta, för det är nödvändigt.

Som en del i de trepartssamtal som regeringen för med flera arbetsgivarorganisationer och fackförbund finns en form av ungdomslöner eller lärlingssystem med.

Något som alltså diskuterades under ett möte i veckan mellan finansminister Anders Borg, fack och arbetsgivare inom handeln.

Redan i dag finns ungdomslöner som en möjlighet i flera kollektivavtal. Till exempel har Teknikföretagen och IF Metall en sån överenskommelse sedan 1,5 år tillbaka.

Den går ut på att företag kan ta in ungdomar till 75 procent av lönen mot viss utbildning på arbetsplatsen. Men hittills är det bara sex företag i hela landet som nappat på yrkesintroduktionen.

Men om regeringen kan stå för en del av notan skulle företagen bli mer benägna och det skulle skapa jobb, menar Dag Klackenberg.

– Absolut. Visst skulle det skapa fler jobb.

Skulle det kunna gå ut på att staten går in och betalar en del av ungdomarnas löner?

– Det är inte bara ungdomarnas löner. Om man ska ha ett system som fungerar måste man också ha handledare på företagen, så det gäller att ersätta företagen. Vi talar inte om praktikanter, eller om oavlönad personal utan vi pratar om folk som ska ha en yrkesutbildning som ska ha en handledare på plats.

Finansminister Anders Borg säger att regeringen är beredd att ta krafttag och gå in med pengar till till exempel ett lärlingssystem om parterna först kommer överens.

– Men då är det viktigt att det handlar om många tio tusen, inte bara på handelsområdet, utan bredare än så.

Vilka andra branscher?

– Andra servicenäringar som hotell och restaurang, samt kommuner och landsting.

Catarina Friskman

Ekot

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista