Fler tvingas bo i husvagn året om

Den kommande vintern innebär ytterligare påfrestningar för de människor som tvingas bo i husvagn året om. Enligt hjälporganisationer som arbetar med bostadslösa har det blivit vanligare med husvagnsboenden i hela landet.

Conny Olsson skalar plasten av en gammal kabel, utanför sin slitna husvagn som står uppställd i södra Stockholm. Metallen i kabeln ska han sälja som skrot.

På en grusplan stor som en halv fotbollsplan, strax intill ett vanligt bostadsområde, står nu fyra gamla husvagnar och några bilar. Allt ser ihoplappat ut, trasigt och smutsigt.

Conny beklagar röran och sophögarna, men tycks ha vant sig vid husvagnsboendet.

– Det har blivit så vanligt så man reagerar inte på det längre, säger han.

Finns i hela landet
Sådana här större eller mindre husvagnsläger med hemlösa, ibland på campingar och ibland på en grusplan eller i en skogsdunge, finns nu på flera håll i landet.

Enligt hjälporganisationerna finns de inte bara i storstäderna utan också i mindre städer, som till exempel Karlstad. I Stockholm och Göteborg finns de på flera platser, liksom i Malmö.

”Fler saknar eget boende”
Flera med inblick säger att husvagnsboende har blivit vanligare, eller åtminstone en accepterad del av stadsbilden. En av dem är Birthe Wallin-Rudolw, vid Stadsmissionen i Malmö.

– Dels så är det fler saknar eget boende och så har hyresvärdarna blivit duktigare på att sätta upp lås på dörrar, vindar och källare. Det är svårare att ta sig in i värmen.

Vill hellre bo i lägenhet
Åsikterna om hur svårt det är för en hemlös i husvagn att få ett ordenligt boende tycks variera, beroende på vem man talar med.

Men den ibland framskymtande bilden av att det här skulle vara en frivillig livsstil, den avvisar Conny Olsson.

– Det kan ju finnas enstaka som vill, men jag vill inte bo så här egentligen. Jag vill ju ha en lägenhet som alla andra, säger han.

Rädd för acceptans
Samtidigt befarar Birthe Wallin-Rudolw i Malmö att de med ordnat liv börjar resignera.

– Risken är att man får någon slags destruktiv förståelse för probelmet. Man förstår i någon mån att vissa människor faller utanför och så bildas någon sorts acceptans inför den frågan. Jag tror att det håller på att hända, säger Birthe Wallin-Rudolw.

Johan Wangström
johan.wangstrom@sr.se