Domstolar dömer ofta till enskild vårdnad

I majoriteten av de fall där en av föräldrarna begär enskild vårdnad i en vårdnadstvist dömer också domstolen till enskild vårdnad. Det framgår av en granskning av domar, som Socialstyrelsen har gjort.

Resultatet går på tvärs med uppfattningen om att domstolarna idag slentrianmässigt utdömer gemensam vårdnad.

– Det kom redan från start att man tyckte det dömdes till gemensam vårdnad slentrianmässigt. När vi tittat på domarna har det inte sett ut så utan i drygt 50 procent av fallen har den ena föräldern ensam fått vårdnad, säger Eva Elfver-Lindström, utredare på Socialstyrelsen.

1998 ändrades lagen som styr domstolarnas agerande vid vårdnadstvister.

Barnets rätt till båda föräldrarna sattes i högsätet och domstolarna gavs möjlighet att döma till gemensam vårdnad, även i de fall där en av föräldrarna motsatte sig detta.

Lagen och framför allt tillämpningen av den, har fått mycket kritik.

Kritiker har ansett att domstolarna nu regelmässigt utdömer gemensam vårdnad vilket gjort att även mycket olämpliga föräldrar ges vårdnaden om sina barn.

Men Socialstyrelsens genomgång av samtliga vårdnadstvister som gick till domstol år 1999 och 2002, sammanlagt drygt
1 100 fall, visar alltså att domstolarna i en majoritet av de fall där en av föräldrarna begär enskild vårdnad också dömer till enskild vårdnad. Trots utformningen av den nya lagen.

Exemplen finns
Men det finns också exempel på att personer som åtminstone i rapporten framstår som mindre lämpliga, exempelvis män som misshandlat sin före detta fru, fått gemensam vårdnad.

Det handlar dock om undantag men som när de inträffar ges stor uppmärksamhet.

– När det varit sådana fall så syns de. Då undrar folk med all rätt hur det kommer sig, säger hon.

Få fall går verkligen till domstol
Granskningen visar också att antalet mål som går till domstol minskat de senaste åren och bara mellan 10 och 15 procent av alla de vårdnadsutredningar, utredningar som domstolen begär för att skaffa sig ett underlag för ett senare beslut, i slutänden går till domstolsförhandling.

I 85 till 90 procent av fallen kommer alltså föräldrarna på ett eller annat sätt överens innan det går så långt. Indikationer på att intentionerna i lagstiftningen på den här punkten lyckats, menar Eva Elfver-Lindström.

– Ändamålet är att människor ska enas innan det går upp i domstol och de som hamnar i huvudförhandling är de allra stridigaste som inte kan komma överens och då måste domstolen fatta beslut åt dem, säger hon.

Pontus Mattsson
pontus.mattsson@sr.se