Foto: Karin Malmhav/Scanpix.

Regeringen: Förläng skolplikten för nyanlända

Elever som nyligen har invandrat till Sverige kan få förlängd skolplikt till 18 års ålder. De kan också få fler lektioner och vissa ämnen, till exempel svenska språket, kan komma att prioriteras framför andra.

Det föreslår regeringen i ett åtgärdspaket mot segregation i skolan, som presenterades i dag.

Dagens skolplikt gäller från höstterminen det år barnet fyller sju år och upphör efter det nionde skolåret. Nu vill utbildningsminister Jan Björklund och integrationsminister Erik Ullenhag förlänga skolplikten för nyanlända elever till 18 års ålder.

Bakgrunden till förslaget är att de elever som anländer till Sverige i dag är äldre och att de kommer från en annan typ av länder, jämfört med tidigare. Det ställer högre krav på mottagandet i den svenska skolan, enligt ett pressmeddelande från Utbildningsdepartementet.

2001 hade de niondeklassare som invandrat till Sverige i genomsnitt gått i svensk skola i 6 år. I dag har den siffran sjunkit till 4,5 år.

Förutom förlängd skolplikt vill regeringen även att de nyanlända elevernas kunskaper ska kartläggas genom att de får genomgå olika prover för att deras kunskaper ska kunna bedömas. Skolverket får nu i uppdrag att komma med förslag på hur det ska gå till.

I dag placeras eleverna i allmänhet i den årskurs de tillhör utifrån sin ålder och inte baserat på de kunskaper de faktiskt har.

I dag är nästan 70 000 elever i den svenska skolan, 10 procent, födda utomlands. Dessa elever har allt svårare att nå grundskolans mål. För ett par år sedan, 2010, fick endast 63 procent gymnasiebehörighet.

En utredare ska också se över om systemet med ämnet svenska som andraspråk ska finnas kvar. Utredaren ska senast den 31 december också lämna förslag på hur behörighetsreglerna ska se ut för lärare som ska undervisa de nyanlända i svenska.

Regeringen vill också att skolor måste kunna välja att under en period prioritera exempelvis svenska språket framför andra ämnen.

Ytterligare en punkt i regeringens rad av tänkta åtgärder handlar om "mer korrekt statistik". I dag redovisas snittet av samtliga elevers prov- och betygsresultat, oavsett hur länge de gått i svensk skola. Detta är orättvist, hävdar utbildningsminister Jan Björklund.

– Om man skriver nationella prov efter något år i svensk skola är det självklart att man inte blir godkänd, sade han.

Regeringens tanke är därför att lyfta ur de elever som bott fyra år eller kortare tid i Sverige i prov- och betygsstatistiken. Statistik för samtliga elever ska också redovisas.

– Det är inte rimligt att utvärdera resultat på en skola utifrån hur många av de nyanlända som nått målen i svenska. Efter några år är det rimligt att man nått målen, men inte från första början, säger Björklund.

Socialdemokraternas skolpolitiske talesperson Ibrahim Baylan tycker att regeringens förslag inte är kraftfulla nog.

– Vi har till exempel lagt fram förslag om att staten går in och tillsammans med kommunerna lockar de bästa lärarna och skolledarna till de skolor som har störst utmaningar.

Men, fortsätter han, skolans bristande likvärdighet förklaras inte enbart av att vissa skolor har många nyanlända elever.

– Det är viktigt att lyfta fram den gruppen, men svensk skolas sjunkande kunskapsresultat och allt sämre likvärdighet kräver betydligt starkare åtgärder. Vi har varje år över 13 500 elever som inte når behörighet till gymnasieskolan, säger Ibrahim Baylan.

Regeringen glömmer bort modersmålsundervisningen, tycker Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin.

"Här är forskningen tydlig, utan modersmål har du mycket svårare att lära dig ett nytt språk. Om regeringen vill att fler elever ska lära sig svenska kan de inte ignorera vikten av modersmålsundervisning. Här saknar jag verkligen en satsning", skriver Fridolin i en kommentar.

Enligt Jan Björklund har regeringen inga planer på att ändra modersmålsundervisningen.

– Men jag tycker att undervisningen i ämnena i den svenska skolan ska ske på svenska. Det är en del av integrationen. Det är klart att en elev som ännu inte lärt sig svenska i en övergångsfas har nytta av undervisning på sitt modersmål, men i längden bör man få undervisning på svenska, säger Jan Björklund.

 Ekot

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".