Man måste använda gamla antibiotika på nya sätt för att undvika resistensutveckling, säger Christer Malmberg på enheten för antibiotikaforskning i Uppsala. Foto: Anna Larsson/Sveriges Radio.

Bakterier överlistade forskare – studie stoppad

2:35 min

Läkemedelsföretaget Glaxo Smith Kline avbryter flera kliniska studier av en ny grupp av antibiotika. Redan på försöksstadiet har bakterier utvecklat resistens mot den nya antibiotikan, vilket visar på de stora svårigheter som finns med att hitta nya effektiva medel mot allvarliga infektioner.

– Ja, det är klart att det var tråkigt, men det visar också på att det är svårt att få fram de här substanserna. Det är vetenskapligt mycket utmanande, säger Andreas Heddini vid Glaxo Smith Kline.

Att studierna stoppas är ännu ett bakslag i den jakt på ny och effektiv antibiotika som pågår i världen.

Eftersom allt färre läkemedelsbolag vill satsa på antibiotikaforskning blir varje studie som avbryts ett allt större hot mot folkhälsan, säger professor Otto Cars som leder det internationella nätverket React.

– Det är bekymmersamt. För det första finns det väldigt få läkemedelsföretag som håller på med antibiotikaforskning i dag och Glaxo är ett av de större, säger Otto Cars.

– När man nu har fått problem med ett nytt medel som många satt stora förhoppningar till, en helt ny antibiotikaklass, är det naturligtvis väldigt allvarligt därför att vi är i skriande behov av just det nya antibiotika mot den här typen av bakterier.

Forskarna hade hoppats att substansen GSK 052 som Glaxo testade i flera kliniska prövningar på patienter med allvarlig urinvägsinfektion skulle visa sig vara ett bra sätt att bromsa bakterierna. Men det blev tvärtom.

Redan på försöksstadiet gav den ökad motståndskraft hos just de bakterier den skulle bekämpa. Därför avbröts studierna i förtid.

Nu står forskarna inför nya utmaningar. Vid enheten för antibiotikaforskning i Uppsala studerar man kombinationer av äldre antibiotikasorter som tillsammans kanske kan bli tillräckligt kraftfulla mot resistens.

Forskningsassistent Christer Malmberg tror att det kan vara ett sätt att klara av de närmaste åren, då inga nya infektionsdämpande mediciner finns i sikte.

– Den viktiga fasen är från och med nu och tio år fram i tiden, då det inte finns någon antibiotika som är på gång. För att täcka upp den här perioden måste man använda gamla antibiotika på nya sätt för att undvika resistensutveckling, säger Christer Malmberg.

– I dag står hela världen inför ett jättestort problem i sjukvården att hitta behandling och man får kanske höja doser. Det sker i dag mycket, vad ska vi kalla det för, nästan experimenterande med förändrad dosering och kombinationsbehandling för att man ska kunna rädda patienter helt enkelt, säger professor Otto Cars.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista