Nya uppgifter kan hjälpa barn med adhd-diagnos

Läkare: "I rätt miljö behöver barn med lindrig adhd-diagnos inte medicinera"
2:14 min

Barn som är födda sent på året får oftare en adhd-diagnos och läkemedel mot adhd än barn som är födda tidigt på året. Överläkaren Björn Kadesjö menar att barn med lindriga adhd-symptom inte behöver medicineras om de får rätt hjälp i tid.

Det är Socialstyrelsen som tagit fram statistik som visar att både pojkar och flickor födda i december i högre grad får läkemedel mot adhd jämfört med snittet födda under det första halvåret.

Överläkaren i barnneuropsykiatri vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, Björn Kadesjö, säger att barnen inte fått fel diagnos, men att deras problem hade kunnat bli lindrigare om de hade fått vistas i en miljö anpassad efter deras förutsättningar.

– Det ju inte så att barn har eller inte har adhd, utan man har lindriga symptom. Men i en miljö som inte är anpassad efter ens förutsättningar kan de lindriga symptomen blir allvarligare.

Det är alltså statistik ur patientregistret som socialstyrelsen tagit fram och som visar att pojkar födda i december löper 34 procent större risk för att behandlas för adhd jämfört med pojkar födda under första halvåret. Detsamma gäller för flickor, men skillnaderna är inte riktigt lika stora.

Björn Kadesjö understryker att barn som är födda sent på året och som diagnostiseras för adhd, har fått rätt diagnos. Han är medveten om att det kan vara lockande för vissa föräldrar att använda statistiken som en intäkt för att deras barn diagnostiserats felaktigt.

– Det är klart man önskar att barnen inte har några bekymmer, säger han.

Statistikuppgifterna ger, enligt Björn Kadesjö, trots allt viktig och ny kunskap. Även om barnen har fått rätt diagnoser fastställda, så kan kunskaperna som nu synliggörs användas till att faktiskt få ner antalet adhd-diagnoser bland barn som är sent födda på året.

Björn Kadesjö menar att barn med lindriga adhd-symptom inte behöver medicineras om de hamnar i rätt miljö och om de får rätt hjälp i tid.

– Skulle skola och omgivningen i sin helhet möta de här barnen på rätt sätt, enligt deras förutsättningar, skulle man inte behöva komma till utredning inom sjukvården och än mindre medicinera.

En som inte fick rätt hjälp i tid är Malene Larsen från Göteborg. Hon misstänkte i flera år att något inte stämde med hennes dotter, som har ett par diagnoser. Men skolan reagerade aldrig.

– I skolan sa man att hon var omogen. Hon hann bli tio år, gick alltså i fjärde klass, innan man kom vidare. Och det var först när jag upptäckte att hon bara satt av sin tid i skolan, hon gjorde ingenting.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".