Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

EU vill hitta sätt att locka forskare och företag

Publicerat måndag 14 maj 2012 kl 07.54
"Konkurrensen i omvärlden blir allt tuffare"
3:42 min
Inom EU pågår förhandlingar om en ny forskningspolitik. Foto: Scanpix.

Med ny forskningspolitik hoppas EU locka fler skickliga forskare och innovatörer att stanna kvar i Europa. Samtidigt slåss länder inom Europa för att locka till sig forskningsintensiva företag, bland annat genom skatterabatter för företag som tjänar pengar på patent. Men Sverige har hamnat efter.

– Både att Benelux-länderna har genomfört det, och att Storbritannien nu genomför det, leder till att Sverige får runt 40 procent lägre skatteinkomster när det gäller patent. Det är ett exempel på hur konkurrensen i omvärlden blir allt tuffare, säger Tobias Krantz, forskningschef på Svenskt Näringsliv.

– Vi måste också inse den här verkligheten och genomföra reformer så att vi blir ett attraktivt land för investeringar i forskning och utveckling.

Storbritannien blir snart det femte EU-landet som inför kraftigt sänkt bolagsskatt för företag som tjänar pengar på olika patent.

Även Sverige behöver sänka skatter för att inte skrämma iväg forskningsintensiva företag, anser Svenskt Näringsliv, och pekar på exemplet Astra Zeneca. Läkemedelsjätten chockade många i februari genom att skrota stora delar av sin svenska forskningsverksamhet.

– Bara någon månad efter det att Astra Zeneca meddelade att de la ner sin verksamhet i Södertälje meddelade ett annat globalt läkemedelsföretag, Glaxo Smith Kline, att de ska göra en mångmiljardinvestering i Storbritannien, säger Tobias Krantz.

– Tusen nya jobb där, och det motiveras väldigt tydligt av företagets ledning med att Storbritannien har genomfört ett antal viktiga skattereformer och har ett vasst forskningssystem. Det är ett exempel på hur sådana här skatteförändringar långsiktigt påverkar förutsättningarna för jobb och tillväxt i olika länder.

Men inom EU pågår nu förhandlingar om en ny forskningspolitik ända fram till 2020, dessutom om mer gemensamma regler för beräkning av bolagsskatt. De reglerna är bland annat tänkta att hindra EU-länder från att försöka konkurrera ut varandra med sänkta företagsskatter.

– Europa måste vara konkurrenskraftigt globalt när det gäller företagsetableringar, annars har vi ingen chans. Men att vi ska konkurrera inbördes tycker jag inte är så smart. Det vore bättre att försöka hitta en gemensam politik, säger EU-parlamentariker Göran Färm (S).

Här i Bryssel är de flesta beslutsfattare ense om att för många duktiga europeiska forskare och viktiga forskningsresultat försvinner till andra delar av världen. Framför allt till USA, men även i ökande grad till Asien.

I förhandlingarna om EU:s framtida forskningspolitik vill bland andra Frankrike få in regler om att forskning som kan ge marknadsmässiga produkter och tjänster i första hand ska kommersialiseras här i Europa, men både svenska regeringen och Svenskt Näringsliv vänder sig mot den typen av protektionism.

– Det är klart att globala företag drar sig för att investera i en världsdel om de känner att de här investeringarna i praktiken blir låsta där, det är en självklarhet. Det tror jag inte ett dugg på, utan det handlar om att Sverige och Europa ska vara attraktivt att göra investeringar i. Det är i praktiken raka motsatsen, säger Tobias Krantz.

– Begåvade människor ska vilja komma till Sverige och Europa för att studera, forska och jobba i företag. Företag ska i sin tur känna att här finns en spännande forskningsmiljö, det finns skatteregler som är attraktiva, det finns regelverk som är attraktiva som gör att vi lägger vår verksamhet här.

För att göra Europa attraktivt för forskare och forskningsintensiva företag anser EU-parlamentariker Göran Färm att EU måste göra mer av det man har börjat med: satsningar på gemensamma stora projekt inom tunga forskningsområden.

– När det gäller att utveckla framtida rena flygbränslen eller bränslecellsteknik. Jag tror vi måste göra mer på det området, bidra med riskkapital för att sådana här saker ska kunna överföras till faktisk företagsverksamhet och så vidare. Där finns mer att göra, inte bara på själva forskningsområdet, säger Göran Färm.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".