Påven Benedictus den 16:e tillsammans med Kubas president Raul Castro. Foto: Gregorio Borgia/Scanpix

Irritation mot kyrkan på Kuba efter påvebesök

"Kyrkans ledare går i regimens ledband"
2:13 min

Efter påven Benedictus besök på Kuba har det uppstått en växande spricka mellan oppositionella grupper på ön och den katolska kyrkan. Dissidenter anklagar till och med kyrkans ledare för att gå i regimens ledband.

Efter påven Benedictus besök på Kuba har det uppstått en växande spricka mellan oppositionella grupper på ön och den katolska kyrkan. Dissidenter anklagar till och med kyrkans ledare för att gå i regimens ledband.

Den katolska kyrkans överhuvud på Kuba, kardinalen Jaime Ortega, gjorde under ett seminarium nyligen på Harvarduniversitetet i USA, uttalanden som utlöste en proteststorm både bland exilkubaner i Miami och regeringskritiker på Kuba.

Ortega försvarade då att kyrkan begärt polishjälp för att avhysa en grupp människor som ockuperat en kyrka i Havanna dagarna innan påvens ankomst.

Han hävdade att det bland ockupanterna fanns kriminella och psykiskt sjuka och att de över huvud taget hade en låg kulturell nivå.

Ortega menade också att drivkraften för många av de nya oppositionsgrupper som vuxit fram på Kuba de senaste åren är att lämna Kuba och att deras aktioner syftar till att erövra status som politiskt förföljda som kan leda till att man mottas som flykting.

Kommentarer som fick en del oppositionella att upprört tala om den kubanske kardinalen som en "lakej" och dra slutsatsen att den katolska kyrkan nu tagit ställning för Castroregimen mot oppositionen.

Sedan Raul Castro för fyra år sedan tog över presidentposten från sin bror Fidel, så har relationerna mellan den katolska kyrkan och regeringen förbättrats påtagligt. Det tydligaste uttrycket för det var när Raul Castro för snart två år sen gick med på Jaime Ortegas begäran att frige de politiska fångarna.

För kyrkan har de goda relationerna bland annat inneburit att man har kunnat öppna ett nytt prästseminarium och ett stort kulturcentrum i Havanna som en del beskriver som ett inofficiellt universitet.

För regeringen har de goda relationerna bland annat inneburit en möjlighet att etablera kontakt med representanter för den kubanska exilmiljön med perspektivet att, på lite sikt, få dem att investera på Kuba.

En del inom oppositionen ser det som ett positivt steg i riktning mot försoning och nya reformer.

Men andra menar istället att kyrkan förvandlats till ett andra politiskt parti, vid sidan av men i allians med kommunistpartiet, som gör anspråk på att representera det civila samhället, men vars funktion i själva verket är att legitimera avsaknaden av demokratiska politiska reformer.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".