Stöd åt kränkta riksdagskvinnor

Kvinnliga riksdagsledamöter som känner sig trakasserade av riksdagsmännen ska kunna få professionellt stöd från riksdagen. Det är ett förslag för hur riksdagen ska komma till rätta med förlöjligande och osynliggörande av kvinnor i riksdagen.

Flera kvinnliga riksdagsledamöter har genom åren vittnat om hur de känt sig nedvärderade av männen under sammanträden i riksdagen.

Vänsterpartisten Siv Holma välkomnar att något äntligen görs.

– Jag tycker det är väldigt positivt att man uppmärksammar att även i riksdagsarbetet så finns det en könsmaktsordning. Det kan vara olika sätt, att man inte kommer ihåg vad man heter och former av osynliggörande, och sådana saker, säger hon.

Finns en uppförandekod
Riksdagsstyrelsen har nu ställt sig bakom en rad förslag för att bryta det här mönstret. När politikerna talar i riksdagens kammare finns en uppförandekod.

Nu föreslås att detta också ska gälla riksdagens utskott, där det mesta riksdagsarbetet görs. Riksdagsledamöterna ska spela rollspel för att träna sig i att lyssna på andra, och det bör finnas en professionell stödperson som ska hjälpa de som känner sig dåligt behandlade.

Pilsäter känner sig kränkt
Folkpartisten Karin Pilsäter är en av dem som känt sig kränkt i riksdagens finansutskott. Hon och centerpartisten Lena Ek reste sig helt enkelt upp och gick när de, för några år sedan, upplevde att den dåvarande ordföranden inte tog dem på allvar. Ändå är Karin Pilsäter kritisk till att riksdagen ska behöva införa särskilda ordningsregler.

– Det får inte vara så att människor får intrycket av att vi är en skock dagisungar som måste ha ordningsregler för att kunna bete oss anständigt mot varandra. Att det på något sätt skulle vara så att det i riksdagen i största allmänhet att folk bär sig illa åt och måste ha ordningsregler. Det går inte jag med på, säger hon.

Blev det någon förbättring i finansutskottet efter din och Lena Eks markering?

– Ja, det klart men det var en ren personfråga. Vi hade en ordförande som helt enkelt inte beter sig som folk.

Men socialdemokraternas gruppledare Britt Bohlin håller inte med. Hon var en av dem som ville att riksdagen skulle ta tag i att vissa kvinnor känner sig osynliggjorda.

– De säger det. Och om kvinnor säger att det är deras egen upplevelse så gäller det. Då måste vi ta det på allvar och göra något åt det.

Behövs det verkligen ordningsregler? Borde det inte vara hyfs i riksdagen?

– Jag tror att det finns väldigt mycket hyfs också, som du uttrycker det, men det är sällan som riksdagen har tittat på sina egna arbetsformer utifrån ett genusperspektiv.

Cecilia Roos
cecilia.roos@sr.se