Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Vi behöver ett och ett halvt jordklot

"Vi lever på framtida generationers tillgångar"
1:41 min
1 av 3
En hittills okänd asteroid passerade bara 6 000 mil från jorden i fredags. Foto: Nasa/Noaa/Gsfc/Suomi NPP/Viirs/Norman Kuring/Scanpix
2 av 3
Håkan Wirtén generalsekreterare på Världsnaturfonden i Sverige. Foto: Mona Hambreus/ Sveriges Radio
3 av 3
Carina Borgström-Hansson, expert på ekologiska fotavtryck på Världsnaturfonden. Foto: Mona Hambreus/ Sveriges Radio

Ökad konsumtion har inneburit att människan nu använder resurser som motsvarar ett och ett halvt jordklot. Det är budskapet i Världsnaturfondens rapport the Living Planet, som presenterades i dag.

Den här utvecklingen är inte hållbar, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på Världsnaturfonden i Sverige:

– Det innebär att vi lever på framtida generationers tillgångar.

Människan använder 50 procent mer resurser än vad jorden kan återskapa. Vi lever som om vi hade ett och ett halvt jordklot, enligt Världsnaturfonden WWF:s rapport.

Det största problemet är utsläpp av koldioxid, men vi använder också för mycket resurser till jordbruk, fiske och till att bygga städer.

Om vi fortsätter på samma sätt kommer det att behövas mer än två planeter år 2030, enligt WWF.

En kursändring behövs, säger Carina Borgström-Hansson, expert på ekologiska fotavtryck på WWF.

– Vi måste utveckla smartare vägar till ett gott liv, och det handlar framför allt om hur vi använder energi och vad vi äter, balansen mellan vegetarisk mat och köttkonsumtion.

De som förbrukar mest av jordens tillgångar är oljeländerna Qatar, Kuwait och Förenade Arabemiraten. I botten på ligan finns krigsdrabbade Afghanistan, Öst-Timor och de ockuperade palestinska områdena.

Sverige ligger på 13:e plats från toppen. Vi hör därmed till de som använder störst del av naturresurserna. Tre jordklot skulle behövas om alla levde som vi - och här har det inte skett någon förbättring sedan den förra rapporten för två år sedan, säger Carina Borgström-Hansson på WWF.

– Det är som när man sätter in pengar på banken och tar ut dem innan de har föräntats. Man kan leva gott ganska länge på kapitalet innan det tar slut, och vi kan säga att vi tullar just nu på naturkapitalet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".