Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Foto: Christine Olsson/Scanpix

Utlandsboende hukar för miljarder i CSN-skulder

De har studerat i länder som USA och Storbritannien med svenska studielån, men undviker att betala av sina skulder. CSN fortsätter att jaga utlandssvenskar med miljonlån, bland dem en honorärkonsul för Sverige.

– För mig är det en rättvisefråga, pengarna ska tillbaka till statskassan, säger Centrala studiestödsnämndens, CSN:s generaldirektör Christina Gellerbrant Hagberg.

Uppgifter från CSN som TT tagit del av visar att utlandsboende låntagare, i högre utsträckning än de som bor i Sverige, missköter sina avbetalningar till CSN. Många av de utlandsboende har skulder på över 1,5 miljoner kronor och tillsammans är de skyldiga svenska staten flera miljarder.

Bland de tio utlandssvenskar som skött sig sämst de senaste åren finns en jurist bosatt i USA. Förutom att han driver ett eget företag är han honorärkonsul för Sverige.

Rimmar det inte illa att du har ett hedersuppdrag för Sverige samtidigt som CSN försöker att kräva in dina skulder via inkasso?

– Jag ser det som att jag jobbar lite gratis för den svenska staten. Inte för att det ursäktar att jag ligger efter med mina studielån, men det lättar mitt samvete lite att jag gör någonting.

Att han inte betalat något alls till CSN de senaste åtta åren menar juristen beror på att företaget drabbats av lågkonjunkturen.

– Jag har lite amerikanska studielån också. Det är ungefär vad jag haft råd med. Men just nu så börjar det ljusna lite här, så det här är nog någonting som jag kommer att kunna ordna upp de närmaste åren.

Sveriges ambassadör i USA, Jonas Hafström, tycker att det är oacceptabelt att en honorärkonsul inte betalar sina skulder.

– Men han har sagt till mig att han ska upprätta en avbetalningsplan tillsammans med CSN.

Juristen är representativ för de 15 procent av de utlandsboende låntagarna som är så kallade dåliga betalare, det vill säga sådana som inte betalat något alls eller mycket lite de senaste åren.

Enligt CSN är det tydligt att vissa utnyttjar systemet, hukar utomlands och väntar på att preskriptionstiden för fordran ska gå ut. Nyligen höjdes den från tio till 25 år.

Men de senaste åren har myndigheten trappat upp kampen mot smitarna. 941 rättsliga ärenden drivs i Norden och Storbritannien och CSN står i begrepp att gå till domstol i USA.

– Det gäller att välja fall där vi har goda möjligheter att nå framgång och där vi kan styrka i en amerikansk domstol att fordran är viktig för svenska staten, påpekar CSN:s pressekreterare Klas Elfving.

Christina Gellerbrant Hagberg anser inte att de uteblivna betalningarna har skadat studielånesystemets trovärdighet.

– Jag är också skattebetalare och jag vill säkra att vi får tillbaka pengarna.

TT

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".