Anders Heiborn, ordförande i Skolväsendets överklagandenämnd. Foto: Monica Ryttmarker.

Lärare: Svårt ge elever utan diagnos extra stöd

"Eleverna har ovillkorlig rätt till stöd"
2:06 min

Var fjärde lärare i grundskolan säger att de inte får extra resurser till elever i behov av särskilt stöd, om inte eleven har en medicinsk diagnos som exempelvis adhd eller dyslexi. Men det kravet stämmer inte alls med vad som står i den nya skollagen.

Anders Heiborn, ordförande i Skolväsendets överklagandenämnd, säger att kommuner och rektorer inte får kräva diagnoser för att ge särskilt stöd till elever som behöver.

– Det är ju väldigt viktigt att understryka att det inte finns någon som helst grund för att kräva en medicinsk diagnos för att man ska uppfylla kravet på särskilt stöd, säger Anders Heiborn.

Vad tycker du om det här resultatet?
– Det är anmärkningsvärt.

I många år har en av de mest problematiska frågorna i skolan handlat om att elever som behöver extra stöd inte får det, eller får för lite. Eller får fel stöd. Brist på pengar och/eller brist på kunskap brukar anges som orsaker.

Lärare vittnar ofta om att rektor säger nej till mer speciallärartimmar och teknisk utrustning därför att det fattas pengar.

Rektorer kan säga att skolan inte får mer pengar. Kommunen säger att pengarna är slut.

 lät fråga 1 000 lärare om diagnos krävs för att ge elever särskilt stöd. 76 procent svarade nej, men 24 procent av dem svarade ja. Anders Heiborn är förvånad. Ett sådant krav kan inte ställas.

Skolväsendets överklagandenämnd har sedan i höstas fattat flera principiellt vägledande beslut kring hur den nya skollagen ska tolkas.

Om en lärare befarar att en elev inte kommer att klara godkänt ska han eller hon larma rektor som måste låta utreda orsakerna, och sätta in rätt åtgärder för att eleven ska klara sig.

Utredning ska ske i samarbete med elevhälsan. Ibland finns medicinska orsaker till varför eleven får problem med skolarbetet.

Skollagen säger att varje elev ska få det stöd som behövs för att klara godkänt i alla ämnen, säger Anders Heiborn.

– Svar ja. Det är precis det som lagstiftaren har tänkt sig. Ligger man i farozonen för att inte klara godkänt ska skolan göra en utredning och eleverna har en ovillkorlig rätt till det stöd som behövs för att uppnå miniminivån.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".