Foto: Janerik Henriksson/Scanpix.

Stor kris för många halvtomma friskolor

Antalet 15-åringar har minskat och skolor tvingas lägga ned
1:53 min

Krympande gymnasiekullar har utlöst en ekonomisk kris bland friskolor. Inför hösten står många skolor halvtomma. På Gullviva Gymnasium i Tullinge har det låga elevantalet gjort att skolan gått back ända sedan starten 2009. Och det fungerar inte i längden enligt rektorn och läraren Adam Sahin.

– Jag själv undervisar väldigt mycket och tjänar inte så mycket pengar. Alltså man kan inte fortsätta hur länge som helst på det sättet så klart. Det är därför som vi inför nästa år kommer ha lite andra planer för att få in lite fler elever, säger Adam Sahin.

Precis som för alla friskolor så kommer Gullviva gymnasiums enda intäkter från skolpengen, den summa per elev som delas ut av kommunerna.

Skolan måste få in minst femton elever till hösten för att kunna fortsätta verksamheten som idag och för första gången också kunna satsa på att marknadsföra skolan, enligt Adam Sahin.

Antalet 15 åringar som ska börja gymnasiet har minskat över hela landet på senare år. Bland de värst drabbade av det, är de fria gymnasierna i Stockholm.

Där står friskolorna som tätast, och tappar i år också elever till de kommunala skolorna.

En av skolorna som kämpar är KF-gymnasiet i Stockholm. Den har klarat sig bra i och med att ägarna, moderbolaget KF, har tillfört nya pengar allt eftersom.

Skolan har för närvarande 230 elever. För att gå runt behöver skolan 300 elever, och går därför sen flera år tillbaka back med 1 miljon per år på grund av för få elever.

– De snålar lite. När vi praktiserade på Coop en månad fick vi ingen lunchersättning, säger förstaårseleven Wilmer.

Enligt en sammanställning som Ekot har gjort av den preliminära antagningen i Stockholm län, så har inte ens hälften av de drygt 120 fristående gymnasierna lyckats fylla hälften av sina platser.

Tre av de fristående gymnasieskolorna i Stockholm har inte en enda elev antagen. Och ett skolföretag utan elever är ett företag utan pengar.

KF-gymnasiets rektor Christel Andersson tyckte att privatiseringen fria konkurrensen bra - inledningsvis.

– Men som har hänt nu de senaste åren att de små aktörerna inte kunnat överleva, att man köper upp och spekulerar i utbildningar, det är väl inte riktigt det man hade förespeglats, säger hon.

En av de friskolor som redan fått lägga ner i Sverige, är Doctus gymnasieskola på Värmdö som förra året gick i konkurs.

De allt färre eleverna på skolan har berättat om avstängd el, stearinljus på toaletten och bristande undervisning.

Konkursförvaltare för Värmdöskolan var Mikael Kubu, vd på Ackordscentralen i Stockholm. Han menar att den senare tidens överetablering av privata aktörer och allt mindre elevkullar, självklart kommer leda till allt fler konkurser.

– Ja det är klart att om utbudet är större än efterfrågan så är ju det ett faktum, säger Mikael Kubu.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".