Tommy Fredriksson, ekonomireporter. Foto: Mattias Alm/Sveriges Radio.

Europa bromsar sig ur krisen

"Länder som Tyskland måste satsa ännu mer"
2:29 min

Europa befinner sig i en svår ekonomisk kris och sämst ställt är det i några av länderna i Sydeuropa. Grekland är på väg mot nyval och kanske att lämna euron. Spanien kan vara nästa land att falla, och sedan Portugal. Samtidigt debatteras om och hur en lösning för euroländerna skulle kunna se ut.

En fråga i Hamlet-klass är den om att gasa eller att bromsa. Hittills har Europas länder svarat bromsa på frågan hur krisen ska lösas.

Att bromsa innebär bland annat att underskottsländernas budgetar ska bantas, att offentliganställdas löner ska sänkas eller i alla fall hållas oförändrade och att pensioner sänks. Kort sagt så har hela den sociala ekonomin snarats åt i krisländerna. Transfereringssystemen är på väg att torka ut likt en flodbädd utan vatten.

Men även i den norra delen av Europa finns samma handlande. Regeringarna beter sig som människohuden när det blåser kallt. Den drar ihop sig för att behålla värmen.

Är det dags att knäppa upp nu, det är det många som funderar på och tycker. Inte i första hand för att krisen är över och vändningen kan skönjas. Utan för att det kan vara den enda vägen som löser krisen.

En sådan tanke leder till att om eurosamarbetet ska räddas så är det inte bara krisländernas problem som måste lösas. Länder som Tyskland måste satsa ännu mer och man måste få i gång en ekonomisk tillväxt med hjälp av USA och Asien.

Men det krävs också ett tydligt steg mot en politisk och fiskal union. Kanske var signalerna från helgens G8-möte i USA en antydan om färdriktningen.

Krisen i eurozonen hotar världsekonomin, sade president Barack Obama då G8-mötet avslutades. Samtidigt välkomnade han de europeiska ledarnas nya fokus på jobb och tillväxt.

Obama betonade att G8-ledarna har förståelse för den smärtsamma omställning befolkningen i Grekland tvingas gå igenom för att hantera den ekonomiska krisen i landet.

Frankrikes president Francois Hollande sa att han vid det extrainsatta EU-toppmötet i Bryssel nu i veckan ska föreslå inrättandet av euroobligationer för att få igång tillväxten. Kanske får han andra länder med sig. Tyskland till exempel.

Hollande säger att han ska pressa Tyskland att ge upp sitt motstånd mot gemensamma obligationer i eurozonen eller att tillåta Europeiska centralbanken ECB att låna ut pengar direkt till regeringar.

Bägge förslagen innebär ett rött skynke för den tyska regeringen, även om förbundskansler Angela Merkel inte helt avfärdat euroobligationer i ett långsiktigt perspektiv om Europa går mot en stramare finansiell och politisk union.

Barack Obama verkar under toppmötet ha fått med sig övriga G8 i åsikten att EU borde gasa snarare än bromsa sig ur krisen vilket i så fall vore en seger för den franska linjen på bekostnad av Europas ekonomiska motor Tyskland.

– Som alla ledarna här i dag håller med om så måste tillväxten och jobben vara vår högsta prioritet, sade Obama på sin avslutande presskonferens.

Är det kanske Europas mäktigaste fackförbund som visar vägen? Tyska IG Metall, med medlemmar i världens bästa exportindustri, har träffat löneavtal men visserligen bara i en delstat än så länge. 800 000 metallare i delstaten Baden-Würtenberg fick lönepåslag på 4,3 procent på 12 månader. Det var det första löneavtalet för året och anses komma att bilda golv för övriga löneförhandlingar som berör 3,6 miljoner anställda i verkstads-och exportindustrin. Facket IG Metall hade krävt 6,5 procent.

I delstaten finns flera av de stora tyska verkstadsindustrierna, bland annat biltillverkaren Daimler. Avtalet ligger mer än dubbelt så högt som den tyska inflationen just nu, och är en sådan där pedal som med lätt fottryck kan gasa på ekonomin ordentligt.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".